Se hur gränser har flyttat sig genom århundradena, och jämför med hur dåtidens kartor såg ut. Här finns också funktioner för att se regenter, flaggor, fältslag och viktiga historiska personer.

De stora vetenskaps­tidskrifterna Nature och Science har båda var sin podd som utkommer varje vecka med vetenskaps­nyheter och forskar­intervjuer.

Det amerikanska fysiklaboratoriet Fermilab har en kanal på Youtube. Där finns många korta videor där fysikern Don Lincoln förklarar olika aspekter av partikelfysik och relaterade ämnen.

Lilac chaser är en optisk illusion som avslöjar att hjärnan kan hitta på en färg som ögonen inte ser. Den och många andra roliga och lärorika illusioner finns på en sajt hos American museum of natural history.

Det tyska synkrotronljuslaboratoriet DESY har en fantastisk animerad interaktiv infografik om budbärare från rymden. Den fungerar bäst på dator och gör sig bra på en stor skärm.

Från ett fiktivt laboratorium berättar Kyle Hill om vetenskap, kryddat med ganska mycket humor medan han slänger käft med sin likaså fiktiva AI-kompanjon. Allra mest brukar det handla om kärnkraft och strålning.

Har du någon gång misslyckats med att övertyga en konspirations­teoretiker om att hen har fel? Då kan den här sajten kanske komma till din undsättning. Du skriver in valfri konspirationsteori och får svar genererade med hjälp av GTP-4 Turbo. Chattbotten är del i ett forskningsprojekt vid MIT i USA och resultat publicerade i Science visar att när 2 190 personer diskuterat konspirationsteorier de trott på med Debunkbot så minskade deras tilltro till konspirationsteorier generellt med 20 procent – och effekten höll i sig vid en koll två månader senare.

I appen Kulturhistoriska kartan kan du se hur platsen du befinner dig på just nu sett ut tidigare. Olika kartlager kan visa till exempel fornlämningar, strandlinjer och sockengränser. Varför inte ta en titt på de drygt 15 000 gårdskartorna från 1600-talet?

På Nasas sida Your name in Landsat kan du skriva in ditt namn – eller andra ord om man vill det – varpå appen letar rätt på satellitbilder där landskapet bildar rätt bokstäver, komplett med koordinater för varje plats.

I appen Svenska runstenar hittar du platserna för 1 300 av Sveriges cirka 2 000 runstenar. Nu visas stenar som är tillgängliga i Norrland och Svealand, i höst tillkommer Götaland. Skicket på stenarna graderas i en skala på 1–5 och det går också att se vilka stenar som har runorna ifyllda med färg.

Hur länge kan du vara i solen utan att bränna dig? På Strålsäkerhets­myndighetens sajt Minsoltid.se knappar du in bland annat hudtyp, tid och plats och får en uppskattning  av vad din hud klarar.

Den brittiska fysikern Jim Al-Khalili är programledare för The life scientific från BBC Radio 4, där han pratar med forskare om deras arbete.

Astrofysikern Katie Mack är väldigt aktiv i sociala medier. Hon har skrivit boken The end of everything (astrophysically speaking) – som kuriosa kan nämnas att artisten Hozier refererade till den boken i sin låt ”No plan”. Nu har Katie Mack slagit sig ihop med författaren och youtubern John Green och gör en poddserie om universums historia och utveckling.

Sveriges Radio har under våren sänt tio korta program om hur människor och andra djur utvecklat olika mentala förmågor under evolutionen. I det sista avsnittet medverkar F&F:s medicinredaktör Per Snaprud, tidigare hjärnforskare och författare till boken Medvetandets återkomst.

Språknörden och journalisten Sophia Smith Galer svarar på frågor om språk som du inte visste att du hade: Varför heter Ghana Ghana? Finns det en Tiktok-dialekt? Borde spanska heta något annat? Låter svärord likadant oavsett språk? Hon gör Tiktok-användare mer allmänbildade bland all underhållning och ger dig roliga fakta som kan imponera under middagen med vännerna.

Om du känner marken skaka och undrar vad det är som händer kan du få besked via den här webbplatsen som drivs av geofysiker på Uppsala universitet. Här finns en lista med dagens seismiska händelser.

Om du är nyfiken på vad James Webb-teleskopet används för från dag till dag finns det nu ett verktyg på webben. Här går det att se åt vilket håll teleskopet ska riktas härnäst och du kan stega framåt och bakåt i tiden genom observationerna.

För den historieintresserade som förstår norska är diktatorpodden ett fynd. Varje avsnitt berättar om en härskare med mycket makt och lite självinsikt. Vi får bland annat möta Vidkun Quisling, Adolf Hitler och Japans kejsare Hirohito.

Forskarnätverket Decentralized damage mapping group samlar och publicerar satellitdata över förstörelsen i Gaza. I Lunds universitets tidning LUM förklarar naturgeografen Lina Eklund, som är engagerad i arbetet, att de vill ge en objektiv bild när det är svårt att vara på plats. Bilderna kan senare bidra till utredningar om eventuella folkrättsbrott eller som underlag för mer akuta humanitära insatser.

Den som bor i nära kusten eller i ett översvämningskänsligt område kan med fördel kasta ett öga på SMHI:s tjänst för högvattenhändelser. Här går det att se hur medelvattenståndet förändras över tid och beroende på hur mycket koldioxid som släpps ut i atmosfären. I de södra delarna av landet är också havsnivåhöjningen påtaglig. Tjänsten fungerar för 24 platser runt om i landet.

De nationella utsläppen måste minska om vi ska nå nettonollutsläpp till år 2045. Hur kan den här omställningen se ut? De tre myndigheterna Klimatpolitiska rådet, Naturvårdsverket och Energimyndigheten har gått samman och skapat Panorama – en plattform som visualiserar viktiga initiativ och beskriver nuläget.

Svenska tal är en databas för historiska och samtida tal. Samlingen sträcker sig från  Gustav V:s berömda borggårdstal till Greta Thunberg.

Ett verktyg för att visualisera aktuella förhållanden på jorden: väder, polarsken, havsströmmar med mera. Byggt på observationsdata och datorsimuleringar, uppdateras med några timmars mellanrum.

Klimatkollen är ett projekt för att visualisera hur det går med Sveriges klimatarbete efter Parisavtalet. Här kan du kolla upp hur din kommun står sig.

I Nobelmuseets podd utgår historikern Gustav Källstrand från olika Nobelpris och bjuder in forskare och kulturpersonligheter. Han kan diskutera fredspristagaren Yasir Arafat med Jan Guillou, denisovamänniskan med genetikern Mattis Karlsson, eller Nobelprisets roll i deckarlitteraturen med Camilla Läckberg.

Många har någon gång blivit sittande på ett stillastående tåg och undrat hur stor försening det egentligen rör sig om. Med Trafikverkets karttjänst går det att kolla upp. Här syns samtliga persontåg som just nu är i trafik i Sverige och i vilken riktning de kör, samt hur pass försenade de är.

På sajten brainfacts.org kan man vrida och vända på en virtuell hjärna för att till exempel ta reda på hur amygdalakärnorna ser ut och var de sitter. Allt är på engelska, men mycket användarvänligt och pedagogiskt.

På sajten character.ai kan man chatta med artificiella intelligenser tränade i att uttrycka sig som kända per­soner, både levande och döda. Man kan till exempel fråga Albert Einstein om hans syn på kvantmekaniken, eller Charles Darwin om Guds roll i skapelsen. Ibland kommer tänkvärda svar. Självklart är allt AI-hittepå.

Gustav Söderström är inte bara teknisk chef och biträdande direktör för Spotify, utan även en begåvad folkbildare. Under en föreläsning på 90 minuter förklarar han principerna bakom den senaste generationen av artificiell intelligens. Plötsligt känns vår tids kanske mest samhällsomstörtande teknik fullt begriplig.

Vad gör det så svårt att ställa om till en hållbar livsstil? I pod­den Klimatgap, från Söder­törns högskola, diskuterar retorik­forskaren Maria Wolrath Söderberg detta tillsammans med Isak Jarne­häll och Moa Svan och väl valda gäster.

Bakom podden Material­perspektivet står det statliga forsknings­institutet Rise och ämnet är ”material, deras egenskaper och betydelse för mänskligheten”. Tonfallet är lättsamt och trevligt nördigt. Missa inte avsnittet om material som inte finns, där F&F:s fysikredaktör Anna Davour är gäst.

På sajten Metaculus försöker experter bedöma framtiden i olika frågor. Det är förstås chansningar, men ofta intressant att se hur andra tänker i frågor som artificiell intelligens, biosäkerhet, klimatfrågan och risken för konflikter med kärnvapen.

I serien Naturvetenskap förklarad gås allt från genteknik till radioaktivitet igenom på ett pedagogiskt sätt. Missa inte de tre avsnitten om skogens, havets och sjöns ekologi – de leds nämligen av F&F:s Anna Liljemalm.

Sökverktyget Indiko lanserades 2004 och gjorde det möjligt att söka i den svenska historiska kyrko­bokföringen. Det har an­vänts av både släktforskare och forskare. Nu har systemet ersatts med det nyare verktyget Familia, som ska göra kyrkböckerna mer tillgängliga.

Familia är framtaget av Enheten för demografi och åldrandeforskning vid Umeå universitet och lanserades i maj.

Lex Fridman forskar om AI på Massachusetts Institute of Technology i USA och driver dessutom en podd där världsledande forskare får tala till punkt. Ett typiskt avsnitt är mellan två och tre timmar långt. Elon Musk, Mark Zuckerberg och Max Tegmark hör till dem som deltagit. Lex Fridman är påläst om tekniska detaljer men räds inte de rent existentiella frågorna, typ: ”Elon, vad är meningen med livet?”

I podden Meat: The four futures utforskas fyra olika fram­tids­scenarier för vår köttkonsumtion: effektivare köttproduktion, alter­nativa proteinkällor som insekter och labbodlat kött, att äta mindre kött eller att vi slutligen slutar att äta kött helt och hållet. På sajten tabledebates.org/meat finns mer information från projektet som podden är en del av, och som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet, Wageningen University & Research och University of Oxford.

I sin podcast diskuterar Freako­nomics-författaren Stephen Dubner och psykologi­forskaren Angela Duckworth allt från vikten av kognitivt arbete i pensionsåldern till hur du undviker att kallprata på flygplan. Varje avsnitt avslutas med en faktakoll där poddens producent berättar mer om studierna som Dubner och Duckworth refererar till och rättar siffror eller anekdoter som blivit fel.

För att stötta kommuner och läns­styrelser i sin planering har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tagit fram Översvämningsportalen. Här kan även allmänheten ta del av hot- och riskkartor för en stor del av Sveriges vattendrag. Zooma in på just ditt närområde och se om du lugnas eller oroas.

Fysikern och vetenskapsskribenten Jonas Enander har startat en podd om fysikens världsbild. I de tre första avsnitten av Rumtiden samtalar han om kvantfysik med Sören Holst, som är teoretisk fysiker vid Stockholms universitet.

Frontiers for young minds är en vetenskaplig tidskrift för barn. Bakom artiklarna står forskare, däribland flera Nobelpristagare, men texterna redigeras av barn och ungdomar. Resultatet blir artiklar som till och med ett barn förstår.