Prototaxiter kan ha varit en helt egen livsform

De största exemplaren av fossilen i gruppen prototaxiter som hittills hittats är närmare nio meter långa och en meter breda. De ser ut som stockar, vilket fått forskare att tro de var träd. Namnet som de fick 1859 betyder ungefär ”första idegranarna”. Men några träd var de inte, och inte heller svampar som senare forskning lutat åt.

En grupp forskare från framför allt Skottland och Tyskland har nu kemiskt analyserat fossiler och funnit att sammansättningen på mikronivå inte liknar några andra kända organismers.

De föreslår därför i en artikel i tidskriften Science Advances att organismen placeras i ett eget rike i taxonomin, det vill säga livets träd.

För att få klarhet har forskarna bland annat letat efter spår av sockerarter som bildas när bindeämnet kitin fossiliseras. Kitin bygger upp bland annat svampar och ryggradslösa djurs skal. Men av det fanns inga spår. Då gick de vidare och sökte efter ämnen som pekar åt bakterier och landväxter, men fann inte heller sådana. I tur och ordning uteslöts sedan andra djur, bruna alger, röda alger, gröna alger och lavar.

Även om studien inte förklarar var prototaxiterna hör hemma i livets träd är de kemiska analyserna övertygande, anser paleobiologen Magnus Ivarsson vid Naturhistoriska riksmuseet.

– Prototaxiterna är ett mysterium som ingen lyckats förklara. Det är så mycket i dem som inte stämmer med något annat: Deras struktur, morfologi och kemi är avvikande. Forskarna har kommit fram till en ganska skön och vettig förklaring som indikerar att de är något helt nytt på spåren, säger han till Forskning & Framsteg.

Magnus Ivarsson och hans kollegor vid museet föreslog i en vetenskaplig artikel 2023 att prototaxiterna var just svampar. Detta i motsats till en populär teori att de var jättelavar, en symbios mellan alger och svampar. De föreslog att det var frågan om rhizomorfer, det vill säga ansamlingar av hyfer som svampar producerar för att transportera näring.

De ifrågasatte även att prototaxiterna stod upp som trädstammar, en uppfattning som forskare länge haft.

– Vi tror att de låg ned, för det finns inget som tyder på att det stått upp. Det baseras på en känd teckning från 1980-talet, men det är bara en tolkning, säger Magnus Ivarsson.

Prototaxiterna har daterats från 420 till 370 miljoner år sedan, det vill säga sen silur till tidig devon. Det är en period då livet på land utvecklades explosionsartat med både växter och djur. Mycket fossiler från perioden har hittats i skotska Rhynie, känt för bland annat sin flinta. Prototaxiter har även funnits i bland annat Tyskland och Kanada.