Annons

hand i kläm

När personer med psykopatiska drag ser andra människor skadas är aktiviteten i amygdala onormalt låg.

Bild: 
istockphoto

Psykopatisk hjärna inte kopplad för empati

En ny studie visar särskilda mönster i hjärnaktiviteten hos psykopater när de ser bilder som normalt väcker empati.

Publicerad:

2013-05-21

Personer med psykopatiska drag saknar en ”empatisk koppling” i hjärnan. Det menar forskare vid universitetet i Chicago, USA, efter att ha jämfört fängelseinterner med varierande grad av psykopatiska drag.

Fängelseinternerna, män mellan 18 och 50 år, fick titta på bilder som bör väcka empati. Under tiden mättes deras hjärnreaktioner. Först visades foton av situationer där en människa utsätter en annan för smärta. Personen på bilderna fick sina händer, fötter, tår eller ben skurna eller krossade. I ett nästa steg tittade deltagarna på videoklipp föreställande människor som uttrycker smärta.

Hos de mest psykopatiska internerna var aktiviteten låg i bland annat hjärnans amygdala när tortyrbilderna visades. Hos kontrollgruppen var aktiviteten betydligt högre. Amygdala förmedlar känslor och har betydelse för moraliska överväganden och omsorgen om andra.

I nästa steg, när försökspersonerna såg människor som uttryckte smärta, var däremot aktiviteten i hjärnans insula högre hos de psykopatiska internerna än hos kontrollgruppen. Det förvånade forskarna, eftersom insula också anses spela roll i känsloförmedlingen. En förklaring skulle kunna vara att denna del av hjärnan medverkar till förståelsen av den iakttagna situationen, snarare än själva känsloupplevelsen.

Psykopati är ingen egen diagnos, men många som lider av antisocial personlighetsstörning har psykopatiska drag. Bristande empati, samt en överdriven tro på den egna kapaciteten tillhör symtomen. Psykopatiska personer är vanligtvis även risktagande. Eftersom de i hög grad saknar empati är det möjligt att de utnyttjar andra människor, utan att bry sig om konsekvenserna. Antisociala och psykopatiska drag är överrepresenterade bland fängelseinterner. I Sverige antas 50 procent av internerna lida av störningen.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

2