Renare avgaser har bidragit till rekordvärme

Rapporten har 80 medförfattare från 25 länder, och har sammanställts av de globala forskningsnätverken Future Earth och Earth League tillsammans med klimatforskningsprogrammet WRCP. En sådan här rapport har publicerats varje år sedan 2017 inför FN:s stora klimatkonferens och den skiljer ut sig genom sitt breda fokus, enligt Daniel Ospina som är koordinator på Future Earth.

– Vi har helt enkelt frågat klimatforskare över hela världen vad de tycker är mest angeläget att allmänhet och beslutsfattare får veta just nu. Rapporten riktar sig också till andra forskare, för det är svårt att hålla sig uppdaterad på hela det här fältet, säger han.

Årets ämnen sträcker sig från atmosfärens kemiska sammansättning till mödrahälsovård, lättöverskådligt sammanfattat i tio nya ”insikter”. Den insikt som gjorde Daniel Ospina mest förvånad handlar om aerosoler, det vill säga små partiklar som svävar i luften och bland annat kommer från orenade avgaser.

– Vi har blivit bättre på att rena bort aerosoler från avgasrör och skorstenar, och det har bidragit till att de senaste 18 månaderna har varit de varmaste som någonsin uppmätts, säger Daniel Ospina.

Det kan låta motsägelsefullt, men de flesta aerosoler har en kylande effekt. Inkommande solstrålar som träffar dem absorberas eller studsar tillbaka uppåt. Detta har dämpat växthuseffekten och maskerat en del av våra utsläpp av växthusgaser, men nu när mängden aerosoler har minskat når mer av solstrålarna fram till jorden. Förändringen påverkar dessutom de globala nederbördsmönstren eftersom vattenånga samlas kring partiklarna och bildar moln. Detta får effekter över stora avstånd – minskade luftföroreningar i Europa kan exempelvis ändra hur nederbörden rör sig över i Västafrika.

Det här är inget lätt budskap att kommunicera. Att luftföroreningarna minskar är väldigt positivt för människors hälsa, framför allt i städer, och Future Earth vill absolut inte bromsa det arbetet, förklarar Daniel Ospina.

– Anledningen till att vi vill kommunicera den här forskningen är att den är viktig för att förstå klimatsystemen. Dessutom finns det områden där vi kan få dubbel effekt – både hälsovinster och minskad växthuseffekt – exempelvis genom att stänga kolkraftverk, som både släpper ut stora mängder koldioxid och aerosoler.

Rapporten förstärker bilden av ett akut klimatnödläge, enligt Johan Rockström, chef för Klimatforskningsinstitutet i Potsdam, som är en av medförfattarna.

”Den visar att stigande hetta, instabilitet i haven och en kritisk brytpunkt som närmar sig för Amazonas kan förskjuta delar av planeten in i ett läge bortom beboeliga gränser”, säger han i ett pressmeddelande.

Forskarna betonar att utvecklingen går att hejda med snabb och beslutsam handling. Dock krävs folklig acceptans för att politiker ska våga göra de stora kursändringar som krävs. En av de tio insikterna handlar om metoder för att nå bred acceptans.

– Det är väldigt viktigt hur man designar och kommunicerar beslut. Det handlar om att människor ska vara delaktiga i utformningen av åtgärder som berör dem och att de ser vinsterna. Om man exempelvis ser att högre bensinskatter används på ett rättvist och bra sätt för att minska utsläppen kommer man att vara mer villig att acceptera dem, säger Daniel Ospina.

Han hoppas att insikterna som rapporten lyfter fram kommer att nå beslutsfattarna på FN:s klimattoppmöte COP29 som börjar i Baku, i Azerbajdzjan den 11 november. Det är inte lätta frågor som ska lösas där, men Daniel Ospina tror att växande medvetenhet skapar ett momentum.

– Nu finns möjligheter att få igenom starkare åtgärder mot metanutsläpp, och det är essentiellt om vi ska nå målen i Parisavtalet. Det finns också en djupare förståelse för hur akut det är att få fram finansiering av starka anpassningsåtgärder.

Artikelns uppdaterades senast 28 oktober 2024 kl. 08.48.