Annons

Montaget visar olika stadier då en cell delar sig i två identiska dotterceller. Cellkärnan är färgad blå och proteiner i cellskelettet, kallade mikrotubeli, är färgade i rött. Dessa ansvarar för att dra isär kromosomerna vid celldelningen.

Bild: 
Emma Lundberg/KTH

Så hittade svenska forskare 300 nya proteiner

Genom att kartlägga celler som höll på att dela sig kunde svenska forskare identifiera 300 proteiner som nu kan kopplas till celldelning. Den kunskapen kan vara viktig, exempelvis för forskare som studerar cancer.

Annons

Publicerad:

2021-03-24

Cellcykeln, alltså den process där celler delar sig, är viktig för alla levande organismer (se ruta). Det väckte därför uppmärksamhet när Emma Lundberg, professor i cellbiologisk proteomik vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm, och hennes medarbetare i slutet av februari kunde presentera sina nya resultat.

– Cellcykeln är extremt välstuderad, eftersom det är en helt fundamental process, men ofta har forskare koncentrerat sig på att kartlägga vilka gener som är aktiva i olika stadier av cellcykeln. Vårt fokus är i stället att kartlägga proteiner, och då vi studerade celler i olika stadier av celldelning hittade vi 300 tidigare okända cellcykel-proteiner, säger Emma Lundberg.

Kartlägger mänskliga proteiner

I sin forskning arbetar hon med att kartlägga proteiner för projektet Human Protein Atlas, en databas som är tillgänglig för forskare inom både akademin och företag. Som ett led i detta arbete kunde bland annat hennes grupp år 2017 i tidskriften Science presentera en milstolpe – en översikt över var olika proteiner finns, exempelvis om de förekommer i cellkärnan eller i organeller som i mitokondrier. I studien studerade de cellerna med hjälp av en teknik kallad immuno-fluorecensmikroskopi. 

Emma Lundberg, professor i cellbiologisk proteomik vid KTH.

Bild: 
Markus Marcetic

– När vi studerade cellerna såg vi att identiska celler ibland verkade ha helt olika proteinprofiler. Den ena kunde ha låga halter av ett protein som cellen bredvid hade massor av. Vår teori var att det kunde ha med olika stadier i cellcykeln att göra och vi ”flaggade” de celler där vi såg fenomenet, säger hon.

När de sedan systematiskt studerade de flaggade cellerna, och cell för cell noggrant analyserade vilka proteiner varje cell innehöll, visade sig teorin stämma.

– Det är ett häftigt resultat! De nya proteiner som vi har hittat styrs till stor del inte på gennivå, utan i stället regleras de förmodligen direkt på proteinnivå. Exempelvis av att de stabiliseras eller bryts ner i någon fas av celldelningen, säger Emma Lundberg.

Kan bidra till ny kunskap vid cancer

Hon hoppas att den nya kunskapen ska kunna utgöra en värdefull resurs, inte minst för forskare som arbetar med olika slags cancer.

– Det finns i dag proteiner som man vet är aktiva i celldelningen och som går att använda som markörer för att kunna bedöma hur aggressiv en tumör är. Nu när det finns en större samling cellcykel-proteiner att titta på, kanske det går att hitta nya sådana markörer, säger hon.

Emma Lundberg är noga med att betona att de nya resultaten som publiceras i tidskriften Nature har sin grund i ett intensivt lagarbete.

– Vi har slitit med detta i fyra år! Mina medarbetare Anthony Cesnik och Diana Mahdessian är båda försteförfattare, så de är de egentliga stjärnorna bakom denna studie, säger hon.

Det här är celldelning

Att celler delar sig ligger till grund för alla levande organismers förökning. Hos människor finns två slags celldelning – mitos och meios.

• Mitos är när en cell delar sig i två likadana dotterceller med 23 kromosompar.

• Meios är när könsceller bildas, då delningen ger halva antalet kromosomer, alltså 23 stycken.

• Mitos sker normalt hos personer utan cancer, men bara för att ersätta döda celler. Vid cancer har cellerna tappat den spärren och bildar kluster av nybildade celler, en tumör.

Gamers ska ge covid-19 game over

Studier som kartlägger hur immunförsvaret reagerar på covid-19 kan leda till nya behandlingar och rädda liv, men är i

2021-02-11

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.