Annons

Det vanligaste nätmobbningen unga utsätts för handlar enligt forskarna om utseende och intressen.

Bild: 
Getty images

Så kan nätmobbning minskas bland unga

Digital mobbning kan vara mycket aggressiv och hämningslös. Men det finns många sätt att minska trakasserierna. En ny svensk forskningsöversikt går igenom tolv antimobbingprogram från nio länder.

Annons

Det finns många internationellt beprövade metoder för att minska nätmobbning, enligt en ny forskningsöversikt från Statens medieråd, som två forskare i psykologi vid Göteborgs universitet står bakom. Det kan handla om öka ungdomars kunskap om mobbningens konsekvenser, låta äldre ungdomar lära yngre om nätsäkerhet, eller öka ungdomars empati genom rollspel samt ge dem fler strategier i konflikthantering. Översikten går igenom aktuella forskningsrön från nio olika länder och beskriver olika insatser som visat sig vara effektiva i kampen mot nätmobbning.

– Med tanke på alla metoder som finns, är det anmärkningsvärt att mobbningen fortfarande förekommer i så stor utsträckning, säger Sofia Berne, psykolog och en av forskarna bakom studien.

Nätmobbning bland barn kopplas till skolan

Nätmobbning skiljer sig på flera sätt från annan mobbning. Den pågår konstant, är inte förknippad med en plats, kan vara anonym och bygger ofta på ofullständig kommunikation och missförstånd. Nätmobbningen bland barn och ungdomar är dock ofta kopplad till mobbning i skolan, enligt Sofia Berne.

– Skolorna måste utreda och sätta in åtgärder även om mobbningen sker på kvällstid i sociala medier, om den pågår mellan elever i samma skola. Det är något som inte alla föräldrar vet.

Översikten sammanfattar det internationella forskningsläget om nätmobbningens omfattning, kännetecken, orsaker och konsekvenser.

Risken att både utsättas för mobbning och att utsätta andra, ökar ju mer tid ungdomar spenderar på internet, samt om de har tidigare erfarenheter om mobbning. Barn och unga med funktionsvariationer riskerar att bli utsatta för nätmobbning i större utsträckning, likaså unga med en sexuell läggning som går utanför normen.

Känslomässiga reaktioner på nätmobbning är i första hand ilska, oro, rädsla, nedstämdhet och skam.

– Det vanligaste nätmobbningen unga utsätts för handlar om utseende och intressen, berättar Sofia Berne.

Lätt att skylla ifrån sig

Mekanismerna bakom mobbningen är flera, både på ett socialt och psykologiskt plan. Nätmobbning kan ske anonymt, utan att förövaren ser offrets reaktion. Ett begrepp som forskningen lyfter i sammanhanget är ”moraliskt disengagemang”, MD. Personer med hög MD kan känna mindre skuld, skam och ånger när hen har utsatt någon för mobbning, och har närmare till hand att skylla ifrån sig.

– De kan säga att skämtet är ”rått och hjärtligt” vilket gör att de slipper känna skuld. Ett annat sätt är att skjuta över skulden på offret, att den får skylla sig själv om den klär sig konstigt eller pratar för mycket, förklarar Sofia Berne.

I Sverige är organisationen Friends metoder för att minska nätmobbning vanligast förekommande i skolorna. Dessa är inte utvärderade av forskare än, men det pågår ett projekt vid Örebro universitet.

Sofia Berne hoppas att översiktens genomgång av olika program kan ge ny input till skolpersonal.

– Beroende på hur problematiken ser ut på den egna skolan kan det behövas olika sätt att angripa dem på. En del av metoderna vi listar finns tillgängligt på engelska, och går att hämta inspiration från.

Forskningsöversikten tar även upp kunskapsluckor inom området. Ett exempel är att forskning fattas på barn under 11 år.

– Vi vet att nätmobbning förekommer långt ner i åldrarna. Nu är det många barn som har tillgång till telefon och sociala medier även på lågstadiet.

Tolv program mot mobbning ingår i forskningsöversikten:

  1. Meidelhelden (Mediehjältar), utvecklat i Tyskland av forskare och prövats av skolpersonal. Riktar sig till åldrarna 11–17 år.
  2. Noncadiamointrappola (No Trap!), utvecklat i Italien och riktar sig till åldrarna 15–19. Har haft större effekt på nätmobbning än annan form av mobbning.
  3. Cyber-Friendly Schools (CFS) ett australiensiskt program som involverar ungdomar, föräldrar och skolpersonal.
  4. ConRed, ett spanskt program som riktar sig till åldrarna 11–19 år, och riktar in sig på tre riskfaktorer för mobbning, som exempelvis låg empati.
  5. Cyberprogram 2.0, ett spanskt program som avser att förändra ungas attityder, värderingar och beteenden kring nätmobbning.
  6. Tabby project, ett grekiskt program som är utvecklat för att öka ungas kunskap om internetsäkerhet och juridiska och emotionella konsekvenser av nätmobbning.
  7. Safe surfing intervention program, ett israeliskt program som har utvecklats för att minska nätmobbning i forumet WhatsApp.
  8. School-based preventative, ett grekiskt program inriktat på att minska följande tre riskfaktorer för nätmobbning: moraliskt disangemang (MD), bristande empati och sociokognitiva faktorer.
  9. Cross-age teaching zone (CATZ) intervention, ett engelskt program där äldre barn lär yngre om nätsäkerhet.
  10. Cyberbullying talk, ett amerikanskt program med två föreläsningar som riktar sig till föräldrar och ungdomar.
  11. You’re not Anonymous online, ett amerikanskt program som visar att det ofta går att spåra identitet på nätet.
  12. Friendly Attac serious digital game, ett belgiskt spel som utvecklades för att förmå unga att ta rollen som försvarare i en mobbningssituation.

Psykologens tips till vuxna i barns närhet

Var nyfiken och intresserad för hur barnet kommunicerar på nätet!

Om barnet har råkat ut för något – ge barnet utrymme att få berätta sin historia.

Prata med skolans personal om mobbningen har med andra elever att göra.

Var en god förebild! Hur du själv agerar i sociala medier påverkar barnen.

Om mobbningen sker i anonyma forum, hjälp barnet att anmäla till respektive forum och blockera det aktuella kontot.

Polisanmäl om det handlar om allvarliga händelser.

Källa: Sofia Berne, psykolog som tillsammans med Ann Frisén, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, har gjort en internationell översiktsstudie om nätmobbning på uppdrag av Statens medieråd.

Sofia Berne.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.