Så klarar barn bäst av en separation

Nära fyra procent av alla svenska barn är varje år med om att deras föräldrar separerar. Studier har kunnat visa att barn anpassar sig efter omständigheterna inom ett par år och att en separation kan vara positiv för en del.

Överlag har dock forskningen visat att skilsmässobarn klarar sig sämre i livet. De har till exempel lägre betyg, kortare utbildning, sämre välbefinnande och dör tidigare än genomsnittet.

Men det gäller inte alla barn med föräldrar som gått skilda vägar. Att bunta ihop alla barn till separerade föräldrar kan göra att man missar viktiga faktorer som både hjälper och stjälper.

– Man pratar inte så mycket om heterogeniteten. Barn påverkas olika, vad är det som gör att vissa klarar sig bra och andra inte? säger Eva-Lisa Palmtag, forskare i sociologi vid Stockholms universitet.

I en ny avhandling, som dels bygger på självrapporterade data från nu vuxna barn, dels på svar från barn mellan 10 och 18 år, har hon försökt bryta ner vad som gör att en separation mellan föräldrarna påverkar barn olika.

Hon undersökte bland annat kopplingen mellan allvarliga konflikter i hemmet och mående i vuxen ålder, både hos barn med skilda och icke-skilda föräldrar. Konflikter hade negativt inflytande på den självskattade hälsan hos båda grupperna.

Trots frånvaro av konflikter var dock måendet sämre hos skilsmässobarnen, enligt studien.

– En separation tenderar att ha negativt inflytande på hälsan hos barn även i de fall där det inte är konflikter i hemmet. Men det sämsta för den självskattade hälsan hos barn med skilda föräldrar var om de uppfattat att de själva hade svåra konflikter med föräldrarna. Det var sämre än konflikter mellan föräldrarna, säger hon.

Vart fjärde barn under 18 år kommer någon gång att vara med om att deras föräldrar separerar. En viktig fråga är var barnet ska bo – enbart hos ena föräldern, mest hos den ena eller ungefär lika mycket hos bägge, så kallat växelvis boende. Just nu bor ungefär 35 procent av alla barn med separerade föräldrar i växelvis boende.

– Det verkar vara väldigt positivt för barn med ett växelvis boende, sett till deras relation med bägge föräldrarna. De har en relation till föräldrarna som är i nivå med barn med icke-skilda föräldrar, enligt vår studie där också barn tillfrågades. Det är en buffert att veta att man har föräldrars stöd, säger Eva-Lisa Palmtag.

Hon såg dock att vuxna barn till skilda föräldrar har mindre kontakt med sina föräldrar än genomsnittet – minst kontakt hade de med sin pappa.

– Men om de hade frekvent kontakt med föräldrarna i barndomen var chansen större att de hade bra kontakt också som äldre, säger hon.

Fast det gäller att komma ihåg en sak, menar hon.

– Även om det oftast är bra att träffa båda föräldrarna, gäller det inte alltid.