Så påverkade bilden av Alan Kurdi oss

Ikoniska bilder påverkar oss. Men de verkar ha olika effekter på kort och lång sikt, enligt en ny studie. 

Publicerad
Bilden på den drunknade pojken spreds av medier i hela världen.

Den treårige syriske pojken Alan Kurdi drunknade den 2 september 2015 när han och hans familj försökte nå Europa från Turkiet. Bilden av den drunknade pojken spreds över hela världen. 

Nu har forskare från Göteborgs universitet analyserat hur vi reagerade på denna bild. De följt en panel av människor under 2015, när opinionen svängde i invandringsfrågan. De kunde alltså nästan i realtid följa frågan under den dramatiska hösten 2015 genom att ställa enkätfrågor till panelen.

– Stödet för en generös flyktingpolitik gick upp efter publiceringen av bilden, men sedan föll det efterhand, och i december var stödet mindre än det var tidigare under året, säger Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, som är medförfattare till studien. 

Forskarna delade även in panelen i flera undergrupper. En grupp fick se bilden av den drunknade pojken i enkäterna efter händelsen, medan andra inte fick se denna bild (men många hade säkert sett den i annan nyhetsförmedling). De som fick se bilden igen i enkätundersökningen blev alla mer positiva till en mer generös flyktingpolitik.

– Detta gick till en början över alla ideologiska gränser, säger Peter Esaiasson. Den spontana reaktionen var att hjärtat blöder när man såg bilden. Detta oavsett om man står till vänster eller till höger i politiken. 

Sedan ställde forskarna samma frågor om bilden en månad senare till samma grupp av svarspersoner. Då visade det sig att människor till vänster fortfarande var för en generös flyktingpolitik, medan de till höger blivit mer negativa till detta.

– Vi tolkar detta som människor då hade lämnat sina spontana känslor inför bilden, och istället började tolka den utifrån sina ideologiska ramar, säger Peter Esaiasson. De till höger försökte jämka sina känslor inför bilden med sin uppfattning kring flyktingpolitiken, medan de till vänster lät känslorna flöda fritt.

– Den första reaktionen var mycket universell, ett sårbart barn som far illa väcker spontant vår empati, fortsätter Peter Esaiasson. Men bara en månad senare så förstod man bilden på ett annat sätt, den kopplas ihop med den pågående stora strömmen av migranter som kom till Sverige då.

Peter Esaiasson tror att man kan se liknande mönster kring andra ikoniska bilder som spridits, till exempel av en gråtande naken flicka under Vietnamkriget eller bilderna från Abu Ghraib-fängelset i Irak. Först en spontan, gemensam reaktion av avsky, sedan att bilden efterhand inkorporeras i den egna världsbilden. 

– Efterhand drar man olika slutsatser av bilderna – men det är vad vi tror utifrån denna studie, säger han.

Analysen bygger på upprepade enkätundersökningar av 1 800 personer under 2015, och resultaten är publicerade i Journal of Ethnic and Migration Studies.

Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor