Så påverkas hjärnans kemi av mörkret
Forskare vid Köpenhamns universitet har funnit en pusselbit som kan förklara varför vissa drabbas av årstidsbunden depression.
Bild: Istockphoto
När dagarna blir allt kortare känner sig de flesta tröttare och segare än annars. Ungefär åtta procent av svenskarna mår så mycket sämre att man kan tala om en årstidsbunden depression. Nu har forskare vid Köpenhamns universitet funnit en pusselbit som kan förklara varför vissa påverkas så kraftigt av mörkret. Under ett år följde de drygt trettio personer, med och utan årstidsbunden depression.
Med hjälp av hjärnavbildningsteknik upptäcktes en kemisk skillnad, där de som led av årstidsbunden depression fick en högre halt av en ”städarmolekyl” under den mörka årstiden. De friska behöll en låg nivå året om.
– Ju högre nivåer av ämnet desto värre var depressionssymtomen, säger Brenda McMahon, som ledde forskningsprojektet som presenterades på ECNP-konferensen i Berlin i oktober.
Städarmolekylen kallas SERT, och håller nere nivån av serotonin i hjärnan. Serotonin är en signalsubstans som behövs för att vi ska må bra. Med fler städarmolekyler sjunker serotoninnivåerna, vilket leder till depression.
Forskarna tror att genetiska orsaker avgör huruvida halten av SERT påverkas av mörkret eller inte.
