Så regleras smärta vid självskada

Personer med självskadebeteende har generellt sett högre smärttålighet än andra. Nu visar svenska forskare att en medfödd smärtbroms kan ligga bakom.

Publicerad

Personer med självskadebeteende har högre smärttröskel än andra. I sin nya studie ville forskarna vid KI ta reda på varför.
Bild: Getty images

Att bränna sig, skära sig eller på annat sätt skada sig själv – utan syfte att begå självmord – är vanligt bland tonåringar och unga vuxna. Internationella studier visar på en förekomst på mellan 13 och 28 procent.

– Tidigare studier visar att personer med självskadebeteende har högre smärttrösklar, men vi ville förstå vad som ligger bakom, säger Karin Jensen, forskare och gruppledare på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet, som har lett en studie om självskadebeteende.

Personer med självskadebeteende lider ofta av psykisk ohälsa som borderline-personlighetsstörning, depression och ångest. Det finns en utbredd uppfattning att självskada främst är ett sätt att distrahera sig från negativa känslor. Men när kvinnorna i studien själva uppgav varför de skadade sig var reglering av negativa känslor inte den främsta anledningen.

– För många handlar det om att straffa sig själv, säger Karin Jensen.

Gick igenom flera smärttester

I studien deltog 41 kvinnor med självskadebeteende och 40 kvinnor utan. Alla fick genomgå flera olika slags smärttester med värme, tryck och så kallat pricktest där ett instrument som liknar en kulspetspenna upprepat trycks mot samma del av huden.

Karin Jensen
Karin Jensen, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet.

– En gång känns inte så mycket, men när det upprepas femton gånger på kort tid gör det jätteont, säger Karin Jensen.

Dessutom gjordes ett smärttest som mäter i vilken grad ”smärta hämmar smärta”. Då stängdes blodflödet i armen av med en blodtrycksmanschett samtidigt som deltagaren skulle lyfta en hantel – det orsakar intensiv smärta då mjölksyra snabbt bildas i muskeln. Under tiden testades smärttrösklar på en annan del av kroppen med hjälp av tryck.

Vissa av testerna utfördes inuti magnetkamera för att forskarna skulle kunna avläsa aktiviteten i olika delar av hjärnan.

– Vi kunde bekräfta tidigare studiers resultat att de med självskadebeteende hade högre smärttröskel än de andra kvinnorna. Exempelvis tålde kvinnorna i självskadegruppen högre hetta, säger Karin Jensen. 

Medfödd skillnad i smärtupplevelse

Enligt Karin Jensen visade hjärnavbildningen på en möjlig förklaring.

– Kvinnorna med självskadebeteende uppvisade mer kontakt mellan smärtområden i hjärnan och de områden som kan reglera ner smärtupplevelsen.

Det handlar inte om aktivitet i enstaka delar av hjärnan utan snarare om ett mer aktivt samspel mellan olika nätverk, där exempelvis hjärnområdena insula och thalamus ingår. 

Karin Jensen menar att skillnaderna mellan kvinnor med självskadebeteende och andra sannolikt inte beror på att man ”övat sig” på att stå ut med smärta.

– Det var inte någon skillnad inom självskadegruppen – trots att det skiljde sig mycket åt hur ofta och hur allvarligt man tidigare skadat sig, säger hon.

Studien har publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.

Patienter i riskzon kan fångas upp

Kroppen kan reglera hur vi uppfattar smärta, exempelvis genom så kallade endorfiner, kroppsegna morfinliknande ämnen, som dämpar upplevelsen av smärta.

– Men de förklarar inte hela smärthämningen, så i ett nästa steg är vi intresserade av att mer noggrant studera vad smärtbromsen består av, säger Karin Jensen.

Att det kan handla om en medfödd skillnad i smärtkänslighet skulle kunna utnyttjas i vården.

– Ett enkelt smärttest skulle kunna peka på de som är i riskzon för att börja skada sig. Då kan riktade insatser sättas in hos den som drabbas av psykisk ohälsa. Man dör inte av att rispa sig i armarna, men självskadebeteende föregår ofta suicidförsök och fullbordat suicid. En dröm vore att kunna fånga upp dessa personer innan de tar sådana steg.

Självskadebeteende – här finns hjälp

Har du eller närstående problem med självskadebeteende kan du kontakta stödföreningen SHEDO.

Här kan du läsa mer om självskadebeteende.

Självskada eller skadas av någon annan

Men upplevs då smärtan olika beroende på om man skadar sig själv eller om någon annan utsätter en för smärta? Även detta har forskargruppen studerat. I en studie fick 40 friska personer både ge sig själva smärta och få samma smärta orsakad av försöksledaren.

– Vi såg lägre smärtnivåer när personerna gav sig själva smärta. Möjligen på grund av en känd egenskap hos det motoriska systemet som gör att man är med på noterna när man själv utför en rörelse – och därmed inte upplever samma obehag som när man utsätts för smärta av någon annan, säger Karin Jensen.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Resultaten publicerades 2020 i tidskriften Pain. Nu har samma försök återupprepats i större skala med alla de 81 kvinnorna i den nya studien, data som forskarna nu håller på att analysera.

Karin Jensen betonar att det är krävande att göra smärtstudier.

– Rent etiskt ska det ske på ett värdigt vis och det vi gör måste vara relevant för patientgruppen. Vi forskare är så tacksamma för att våra deltagare ställt upp och utsatt sig för dessa tester tillsammans med oss, säger hon.

Texten är uppdaterad 23 juni 2022 klockan 08:25.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor