Deprimerade män söker sällan vård

Många män drar sig för att söka hjälp för depression. Och får de vård är de mindre nöjda än kvinnor.

Publicerad

Män är generellt mer skeptiska till vård mot psykisk ohälsa än kvinnor.
Bild: Getty images

Män har ett lägre upplevt behov av vård, även när de visar symtom på depression. Det visar en ny avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Av de män med symtom på depression som ingick i en av delstudierna ansåg 40 procent att de inte hade behov av vård, jämfört med 25 procent av kvinnorna. Även män som tyckte att de behövde vård för psykisk ohälsa sökte hjälp i mindre utsträckning än kvinnorna: 36 procent av männen 24 procent av kvinnorna avstod från att söka hjälp trots att de uppgav ett behov av vård.

– Män har en högre sannolikhet att möta barriärer på fler stadier, säger Sara Blom, legitimerad sjuksköterska som lagt fram sin avhandling på avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa.

Män mer missnöjda med vården

Män hade en mer negativ inställning till såväl terapi som till antidepressiva läkemedel och var också i något högre grad mer missnöjda med den vård de fick, även om skillnaden mellan könen inte var så stor. 29 procent av männen ansåg att de inte fått rätt vård, jämfört med 23 procent av kvinnorna.

Sara Blom
Bild: Gunnar Jönsson
Sara Blom har disputerat med en avhandling om skillnader mellan män och kvinnor när det gäller synen på psykisk ohälsa.
Bild: Gunnar Jönsson

Även när det gäller vårdsökande i stort finns skillnader mellan könen. En rapport från  Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) visar att 79 procent av kvinnorna i Stockholms län gjorde minst ett besök i öppenvården under 2017, jämfört med 67 procent av männen. En annan studie anger att vårdkostnaderna är 20 procent högre för kvinnor än för män – men om vårdkonsumtionen justeras för reproduktion och könsspecifik vård minskar glappet till 8 procent. 

Vad mäns obenägenhet att söka vård för psykisk ohälsa leder till besvaras inte i Sara Bloms avhandling.

– Jag har inte undersökt konsekvenserna, men tidigare forskning har föreslagit att det finns en koppling mellan att inte söka vård och andra riskbeteenden som är vanligare hos män än kvinnor, som högre alkoholkonsumtion och vårdslöshet i trafiken, säger Sara Blom.

Risk för sen vård

En annan möjlig konsekvens är högre suicidrisk. Under 2021 stod män för drygt 70 procent av de säkerställda självmorden.

– Risken är att män söker vård i ett senare skede än kvinnor, när de är så pass sjuka att det är svårare att behandla. Det är enklare att ge stöd och behandling tidigare i processen, säger Sara Blom.

Benägenheten att söka vård hänger också samman med utbildningsnivå. Personer utan eftergymnasial utbildning hade lägre sannolikhet att söka vård för psykiska besvär. Detta är oroande, enligt Sara Blom, då tidigare studier visar att män med lägre utbildningsnivå också har högre risk för suicid. En av avhandlingens delstudier fann dessutom att kunskapsnivå om psykisk ohälsa hade samband med vårdsökande, oavsett utbildningsnivå. Män med låg kunskapsnivå om psykisk ohälsa hade lägst sannolikhet för att ha upplevt behov av vård, trots symtom som tydde på depression eller ångestsjukdom, och var dessutom minst benägna att söka vård när de väl upplevde behov. Detta gällde både jämfört med män med hög kunskapsnivå och kvinnor med både låg och hög kunskapsnivå. Resultatet tyder på att kombinationen av att vara man och att ha låg kunskap om psykisk ohälsa är speciellt riskabel, menar Sara Blom.

– Vård ska ges utifrån behov och inte utifrån kön, utbildningsnivå eller kunskapsnivå. Hälso- och sjukvården har ett delansvar för detta och behöver hitta sätt att fånga upp grupper som inte söker vård självmant, säger Sara Blom.

Djupintervjuer behövs

Hon ser ett behov av fördjupande intervjubaserad forskning för att förstå varför männen drar sig för att söka vård och hur samhället kan undanröja barriärerna. Kanske behöver andra frågor ställas till män än till kvinnor för att upptäcka psykisk ohälsa? Även konsekvenserna, och eventuella skillnader i konsekvenser mellan grupper av män, behöver studeras vidare. Kanske drabbas mindre priviligierade män, som de med lägre utbildningsnivå, av allvarligare konsekvenser?

Forskning indikerar att män oftare än kvinnor hanterar psykisk ohälsa med alkohol och andra riskbeteenden, hellre än att söka vård. Sara Blom påpekar att detta är hypoteser som behöver prövas över längre tid för att man ska kunna säkerställa sambanden.


Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor