Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

Sholto David avslöjar slarv och fusk i forskningsvärldens finrum

Efter att Sholto David granskat det välrenommerade forskningsinstitutet Dana-Farber drog de tillbaka 6 forskningsartiklar och ytterligare 31 korrigerades. Nu har 32-åringen som älskar att leta fel siktet inställd på fler högt ansedda forskningsinstitut runt om i världen.

Publicerad

Sholto David sa upp sig och lever nu på sina besparingar för att kunna ägna dagarna åt att leta misstag och fusk i vetenskapliga artiklar.
Bild: Privat

I höstas sa 32-årige Sholto David upp sig från sitt jobb som analytiker på företaget Oxford biomedica i England och flyttade till Wales. Nu ägnar han sig i stället åt en av sina favorithobbys – att avslöja forskningsfusk. Han har flaggat över 2 000 forskningsartiklar, bland annat för bildmanipulering, på nätforumet PubPeer där forskare och allmänhet kan diskutera vetenskapliga rapporter. Häromveckan ledde hans upptäckter till att Harvard-kopplade Dana-Farber Cancer Institute drog tillbaka 6 publicerade artiklar och korrigerade faktafel i ytterligare 31 artiklar

Vilken typ av misstag granskar du?

– Jag analyserar bilder i forskningsartiklar och letar efter fel. Ofta dyker samma bild upp flera gånger i samma text – fast som bevis för olika saker. Exempelvis kan bilden först visa hur möss ser ut inför ett medicinskt experiment. Senare används samma bild för att illustrera förändringen hos mössen en vecka efter experimentet. I andra fall är det tal om direkt fusk där bilder blir Photoshop-manipulerade.

Vad motiverar dig?

– Jag gillar att läsa vetenskapliga artiklar. Sedan gillar jag att peka fingret mot fel. Inte så kul för den som pekas ut, men i längden hoppas jag ändå att det är till hjälp.

Är det svårt att upptäcka felen?

– Det är rätt enkelt. Du behöver inte förstå dig på hela forskningsartikeln för att se om en bild kopieras eller manipuleras. Det senaste halvåret har jag dessutom haft hjälp av ett AI-verktyg som upptäcker kopior. I vissa fall hittar det till och med fel som är omöjliga att uppmärksamma själv. Bilder du matar in kontrolleras även mot en databas. På så sätt upptäcker AI-verktyget om en bild är en kopia från ett tidigare experiment.

Hur mycket är slarv och hur mycket är fusk av felen du hittar?

– Mycket är slarv, någon råkar kopiera in en redan använd bild när de ska klistra in en ny. Men långtifrån allt.

Hur är fördelningen?

– För att få en ungefärlig uppskattning kan man se på de 37 vetenskapliga artiklarna från Dana-Farber Cancer Institute som innehöll fel och som jag varnade om. 31 av dessa rättades och återpublicerades. Alltså innehöll de mest bara slarv. I 6 fall fanns det däremot så pass allvarliga fel att institutet helt och hållet drog tillbaka artiklarna.

Sholto David utsedd till en av världens största influerare

Tidskriften Time har utsett Sholto David till en av världens största influerare inom hälsa och gett honom epitetet Patrolling publishing.

Berätta mer om Dana-Farber avslöjandet.

– Det är ett högt ansett forskningsinstitut som är kopplat till Harvard university. Nyligen riktades min uppmärksamhet mot en forskargrupp där. När jag granskade deras arbeten fann jag en rad fel. Jag upptäckte också att andra hade flaggat några av institutets artiklar redan för tio år sedan. Jag skrev sedan om de gamla upptäckterna och mina egna i ett blogginlägg som jag skickade till institutet. Men jag fick ingen respons. Så jag skickade igen och då plockade Harvards studenttidning upp nyheten. Därifrån spreds avslöjandet till större medier för att sedan bli viralt.

Vad fick dig att rikta uppmärksamheten mot institutet?

– Det var en kedjereaktion. Först läste jag igenom en vetenskaplig tidskrift om cancerforskning. Där hittade jag fel i artiklar av Sam S. Yoon, en toppforskare verksam vid Columbia university. Sam S. Yoon samarbetade med Norman Sharpless som tidigare har varit chef för the National Cancer Institute i USA. Norman Sharpless hade i sin tur skrivit forskningsartiklar med forskare vid Dana-Farber. Så det ena ledde till det andra. (Yoons och Sharpless artiklar blev rättade men inte indragna, reds anmärkning.)

Hur känns det att Dana-Farber slutligen tog till sig av kritiken?

– Under flera år har jag varnat för fel i vetenskapliga artiklar, och de flesta brukar ignorera mina kommentarer. Att Dana-Farber faktiskt gick till botten med felen känns bra. Samtidigt finns det en viss grad av frustration kvar. Jag var inte den första att uppmärksamma det här. Som sagt hade andra haft invändningar mot en del av artiklarna redan för tio år sedan. För mig ser det ut som att Dana-Farber tog tag i problemet mest på grund av den mediala uppmärksamheten – inte på grund av att de faktiskt bryr sig om den vetenskapliga integriteten.

Hur tror du att den här typen av nyheter påverkar människors tillit till vetenskap?

– Kortsiktigt skadar det nog. Felen, som i vissa fall är riktigt allvarliga, begås av institutioner som människor har en hög tillit till. Samtidigt är det inte unikt. Man stöter på liknande problem inom exempelvis finansvärlden och politiken. Så vad jag hoppas på i längden är att människor ser att det här är en del av den vetenskapliga processen: Att fel uppmärksammas och att inblandade sedan rättar till dem.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

I din senaste bloggpost visar du hur problemet med slarv och fusk är globalt utbrett. Högt ansedda forskningsinstitut i bland annat Kina, Israel och Tyskland är drabbade. Parallellt lider cancerforskning av en replikeringskris. Tror du att problemen du avslöjar är en orsak till det?

– Det är den stora frågan. Många av de stora cancerexperimenten går inte att replikera. Vad beror det på? Det går att tänka sig en rad förklaringar. Men när problemen jag uppmärksammar är så utbredda, till och med hos de mest prestigefyllda institutionerna, då misstänker jag att det i alla fall är en delförklaring. Fixar vi det här kanske fler resultat kan replikeras. Det är värt ett försök. Vetenskap kan vara svårt, men att hålla sig borta från bildmanipulation och duplicering är lätt.

Den här artikeln uppdaterades senast 27 mars 2024.

Kunskap baserad på vetenskap

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer

Beställ i dag!
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor