Sjukdom och diagnoser följer extremt tidigt födda

En fullgången graviditet pågår i drygt 40 veckor, och barn som föds före vecka 36 måste i regel få särskild vård. Det gäller i synnerhet de allra minsta som föds före vecka 24 och behöver en omfattande vårdinsats för att överleva.

Dessa barn löper dessutom en ökad risk att senare i livet drabbas av en rad olika diagnoser. Det visar en svensk studie av knappt 400 mycket för tidigt födda barn.

Urvalet omfattar nästan alla svenska barn som föddes i vecka 22 och 23 under åren 2007 till 2018. Vid uppföljningstillfället var de mellan 2 och 13 år gamla. En fjärdedel hade då diagnosticerats med autism och en tredjedel med adhd. Fler än hälften hade astma, ungefär en femtedel hade synskador och hos två femtedelar var tillväxten hämmad. Uppräkningen är bara ett urval av alla de diagnoser som forskarna studerat.

– Det kan jämföras med förekomsten av flera av dessa diagnoser i befolkningen som ligger mellan några enstaka procent till under en procent, säger Ann Hellström, professor i pediatrisk oftalmologi vid Göteborgs universitet, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och studiens huvudförfattare.

Pojkar drabbades oftare av kognitiva funktionsnedsättningar och synskador än flickor, men anledningen är i dagsläget okänd. Över hälften av barnen behövde habilitering, det vill säga omfattande stöd för att klara sin vardag.

Resultaten är viktiga eftersom Sverige har en policy att försöka rädda barn födda före vecka 24. Det skiljer sig från många andra länder som saknar en sådan policy, och där dessa barn sällan överlever.

– I Sverige kan vi exempelvis göra ett kejsarsnitt om ett barn i vecka 22 mår dåligt i magen. Vi har ett ansvar att visa hur det går för dessa barn, dels för att de ska få rätt stöd men också eftersom många länder tittar på om Sveriges policy är någonting att ta efter.

Forskarna fann att barnens överlevnadschanser förbättrades under studieperioden, men såg däremot ingen skillnad sett till diagnoserna de studerade. Vid två års ålder hade barnen alltså lika stor risk att ha någon av diagnoserna oavsett om de var födda år 2007 eller 2018.

– Neonatalvården har absolut blivit bättre, men just dessa barn är så omogna när de föds. Det måste nog till någon ny typ av behandling för att revolutionera utfallet hos dem. Däremot vet vi att sjukligheten har minskat hos de lite mindre för tidigt födda, säger Ann Hellström.

En begränsning med studien är att de senast födda barnen bara hunnit fylla två år.

– Men vi kände att det var viktigt att komma ut med resultaten i stället för att vänta i tio år till. Vi ska dock absolut följa upp studien, då diagnoser som adhd och autism främst ställs när barnen blir lite äldre.

En annan begränsning är svårigheten att veta exakt vad som är orsak och verkan. En infektion hos mamman kan till exempel både leda till en för tidig födsel och öka risken för vissa av diagnoserna som forskarna studerade. Att födas för tidigt är dock faktorn som väger tyngst, säger Ann Hellström.

Studien om sjuklighet hos de som föds allra tidigast är publicerad i tidskriften Acta Paediatrica.