Skatterna har sjunkit sedan millennieskiftet

Tillfälliga skatter permanentas lätt och blir till bestående skatter. Det berättar Mikael Stenkula, forskare vid Institutet för näringslivsforskning. Han och hans kolleger har kartlagt skattetrycket i Sverige sedan 1862 och konstaterat att utbyggnaden av välfärdsstaten lätt går att avläsa i skatternas omfattning. Men även andra faktorer påverkar.

– Inflationen kan driva upp skatterna, eftersom högre löner beskattades mer i ett progressivt skattesystem som det svenska. Så skatterna höjdes samtidigt som inflationen åt upp lönehöjningarna. Detta var mycket tydligt på 1960- och 70-talen, säger han.

Skattetrycket vände kring år 2000, och det verkar tyda på en politisk vilja både hos socialdemokraterna och de borgerliga att verkligen sänka skatterna.

– Fram till 1960-talet följde de svenska skatterna de internationella trenderna. Men sedan fick vi världens högsta skatter på 1970-talet och början av 1980-talet, säger Mikael Stenkula. Vi har fortfarande en skattenivå som är bland de högsta i världen.

Studien har publicerats i Scandinavian economic history review.