Skogen väcker elevers miljöintresse

– Upplevelserna hade existentiella dimensioner, säger Margaretha Häggström, lektor inom pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.

Margaretha Häggström har bland annat studerat två skolklasser på låg- och mellanstadiet när de haft undervisning i ett skogsområde nära skolan. När eleverna fick utrymme att utforska skogen, väcktes inte bara deras intresse för naturen utan även deras engagemang för miljön, visar avhandlingen.

– Eleverna valde att städa i skogen, göra skyltar mot nedskräpning och till och med att demonstrera för att rädda naturen, säger Margaretha Häggström.

Var det något i resultatet som förvånade dig?
– Ja, att människors relation till skogen var så stark. Det förvånade mig också att elever efter så kort tid med undervisning i skogen, började engagera sig för träd och andra växter.

Margaretha Häggströms forskning visar att det inte behövs så omfattande insatser av skola och lärare för att elever ska intressera sig för naturmiljön. Men det behövs kontinuitet, förklarar hon.

– Vad man gör i miljön spelar också roll. Elever behöver både lära känna miljön på sina villkor och få utforska den på meningsfulla sätt, kopplade till undervisningen, säger hon.

Det är också viktigt att de för tid att reflektera och diskutera för att de ska fördjupa kunskapen. Estetiska undervisningsformer, tillsammans med faktakunskaper, visar sig gynna sådan reflektion, enligt Margaretha Häggström.

Vad fick eleverna göra konkret?
– De fick till exempel rita sitt träd, ”förvandlas” till träd genom att göra ansiktsmasker av material från skogen, göra dokumentärfilm om sitt träd, skapa stora gemensamma målningar som föreställer skogen och ta selfies med sitt träd.

Att vistas i skogen handlar om mer än att bryta en stressig vardag eller må bra för stunden, förklarar Margaretha Häggström.

– Upplevelserna har existentiella dimensioner som handlar om identitet, alltså att vara en människa förankrad i en miljö. Skogsvistelser visade sig ge en känsla av sammanhang och något större.

Vad kan föräldrar dra för lärdomar av din studie?
– Positiva upplevelser i barndomen spelar stor roll för hur den vuxna sedan förhåller sig till skog och naturmiljöer. Eftersom tidigare forskning också visar att skogsvistelser är bra för människors välmående, finns det flera anledningar att ta med barnen till skogen i tidig ålder, säger hon.

Margaretha Häggström fortsätter sin forskning under våren, då hon studerar tre skolklasser som arbetar med hållbar utveckling på olika sätt och rör sig i naturmiljöer.

Avhandlingen, Estetiska erfarenheter i naturmöte. En fenomentologisk studie av upplevelser av skog, växtlighet och undervisning, är en del av forskningsprojektet Bortom ”Plant Blindness”. Disputationen ägde rum den 31 januari 2020.

Med begreppet ”Plant Blindness”, eller växtblindhet, avses människans bristande förmåga att se och lägga märke till växter i den omgivande miljön, vilket leder till okunskap om växters funktioner och att deras egenskaper inte värdesätts.