Slavarbete ersattes av fångar

När inbördeskriget tog slut år 1865 befann sig de förlorande sydstaternas slavbaserade ekonomi i fritt fall. Historiker har hävdat att slavägare använde sin makt för att utnyttja rättssystemet och få tillbaks sina slavar, orättvist dömda för ”nonsensbrott” som arbetslöshet eller att driva runt, fängslade med tvångsarbete som straff.

Tesen får nu gediget stöd av en avhandling från Göteborgs universitet, där forskaren Melissa Rubio doktorerat i ekonomi genom att analysera stora mängder folkräkningsdata och fängelseregister från hela USA mellan 1850 och 1940.

Hon menar att resultaten är en del av förklaringen till ojämlikheterna i dagens USA, där svarta är kraftigt överrepresenterade bland fängelsepopulationen och får hårdare straff än vita för samma brott.

Stark koppling till behov av arbetskraft

Efter att slaveriet avskaffades i sydstaterna blev svarta snart en majoritet av fängelsepopulationen, varefter denna klyfta fortsatte att växa. De områden där flest svarta kom att fängslas var sådana som i störst utsträckning tidigare förlitat sig på slavarbete.

Det främsta beviset för att detta skedde på orättvisa grunder är kopplingen till tidigare slavbaserade industriers behov av arbetskraft över tid. Antalet dömda svarta minskade markant under perioder då skadedjur förstörde skörden från bomullsplantagen, visar Melissa Rubios data. Samma mönster syns för den stora översvämningen i Mississippi 1927.

1880 instiftades flera statliga kunskapscenter där jordbrukstekniker som minskade behovet av kroppsarbete lärdes ut. Avhandlingen visar att detta även minskade antalet fängslade svarta i närliggande områden, och vice versa – ju längre avstånd till närmsta center, desto fler svarta fängslades i regionen.

– Jag har även tittat på vad som hände när tekniker som traktorer introducerades i sydstaterna på 1930-talet och minskade behovet av arbetskraft, vilket även minskade mängden dömda svarta, säger Melissa Rubio.

Fångar hyrdes ut till entreprenörer

Att fängsla människor var dessutom lönsamt för staten, då systemet med ”convict leasing” tillät att fångar hyrdes ut till entreprenörer via auktioner. Systemet levde kvar i olika former ända till 1941.

– Det kan tänkas ha skapat en bild av svarta som ”förmodat kriminella”, som finns kvar än idag, säger Melissa Rubio, som samtidigt inte utesluter att arbetslöshet och bostadsbrist också kan ha bidragit till den ökade fängslingen av svarta, genom att driva en del av dem in i grövre kriminalitet.

För Melissa Rubio är nästa steg att undersöka de mycket komplexa ojämlikheterna i dagens USA ur andra perspektiv, exempelvis de diskriminerande Jim Crow-lagarna som fanns mellan 1876 och 1965. Dessa förbjöd bland annat svarta och vita från att använda samma toaletter eller gifta sig med varandra.

Melissa Rubio

Melissa Rubio har doktorerat i ekonomi vid Göteborgs universitet.. Hon har analyserat stora mängder folkräkningsdata och fängelseregister från hela USA mellan 1850 och 1940.