Smärta som syns

Upplevelsen av smärta kan vara intensiv, men svår att förklara och omöjlig att bevisa, speciellt när det inte går att se vad som orsakar det onda. Smärta från muskler, senor och ligament har hittills inte lämnat några mätbara spår, till skillnad från smärtan i ett brutet ben som en röntgenbild lätt kan avslöja orsaken till.

 – Som läkare får vi idag helt förlita oss på patientens beskrivning av smärtan, och kombinera detta med en noggrann undersökning av kroppen. Men även om detta ger oss viss vägledning för att kunna lokalisera smärtan så ger det oss ingen information om vilka mekanismer som ligger bakom, säger Magnus Peterson, forskare vid Uppsala universitet och läkare på Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

 Det är många som lider av en så kallad tennisarmbåge. De har en svidande och molande smärta i armbågen som strålar ut i underarmen. Orsaken är att man utsatt sig för allt för ensidigt arbete, som en tennisspelare som slagit för mycket på sin racket eller att man har snickrat för mycket på sommarhuset.

 Nu har Magnus Peterson tillsammans med ett forskarlag vid Uppsala universitet utvecklat en metod där de med en s.k. positron-emissions-tomografi kan avbilda de processer som pågår i vävnaden i en smärtande tennisarmbåge.Vid överansträngningen har celler i muskelfästet blivit skadade. Kroppen har startat en reparation av dessa celler, och det är det som är själva inflammationen. Ett signalämne, substans P, frisätts i kroppen och det binder till s.k. NK1 receptorer på muskelfästet. De är del i det system som bidrar till att reparera vävnadsskadan. Läkningen tar bara några veckor, men för 10-20 procent går smärtan inte över, och den har blivit kronisk.

För att avbilda det onda området i armen injicerades försökspersonerna med en speciell markörsubstans in i blodbanan. Den söker upp och fastnar på just NK1-receptorer som är aktiva i ett ont muskelfäste. Markören är märkt med en radioaktiv flagga som kan registreras utanför kroppen med hjälp av en PET-kamera.

– Fram kommer en bild av armen som lyser, ju intensivare färg, desto fler aktiva receptorer. Undersökningen överensstämde väl med var personerna hade ont, säger Magnus Peterson.

 Att läkare nu också kan se på bild det patienten känner är ett steg närmare att kunna diagnostisera flera smärttillstånd, men än så länge är tekniken för dyr att användas i vardagligt bruk.  

– Det är viktigt att komma ihåg att smärta är en något man upplever i hjärnan. Vi måste respektera patientens beskrivning av vad denne känner. Men både patienten och vi läkare skulle dock uppskatta om det fanns bättre metoder att diagnosticera det som gör ont, säger Magnus Peterson.