Annons

Suzy Blankson får hjälp av Siren Rettedal från Karolinska institutet, KI, att få sitt barn lagt på bröstet, trots att barnets tillstånd ännu inte är stabilt. Familjen ingick i WHO-studien. Bilden är från Komfo Anokye Teaching Hospital i Ghana, år 2018.

Bild: 
Jill Bergman

Snabb hudkontakt kan rädda fler för tidigt födda

Överlevnadschansen för barn med mycket låg födelsevikt ökar om de får hud-mot-hudkontakt med mamman direkt efter förlossningen. Det visar ny forskning gjord i låg- och medelinkomstländer.

Annons

I dag rekommenderar Världshälsoorganisationen, WHO, att så kallad ”känguruvård” ska erbjudas för tidigt födda barn så fort deras tillstånd bedöms vara stabilt, vilket vanligtvis tar ett par dagar. Känguruvård innebär att barnet får så mycket hudkontakt med mamman som möjligt.

Nu kan riktlinjerna dock komma att revideras. I en ny studie visar WHO att överlevnadschansen blir ännu högre om känguruvården påbörjas redan innan barnet är stabilt, åtminstone i låg- och medelinkomstländer. Initiativtagare till studien är forskare vid Karolinska institutet, KI.

Dödlighet minskade med 25 procent

Studien omfattar drygt 3 200 barn från universitetssjukhus i Ghana, Tanzania, Indien, Malawi och Nigeria. Barnen vägde mellan 1 och 1,8 kilo och var i genomsnitt födda i den 32:a graviditetsveckan.

Hälften slumpades till omedelbar känguruvård. Efter en månad var dödligheten bland dessa barn 25 procent lägre än i kontrollgruppen, där barnen vårdades i kuvös eller värmesäng tills de blev tillräckligt stabila.

För att vården skulle bli så likvärdig som möjligt besökte KI-forskarna sjukhusen innan studien drog igång och assisterade vid inköp av utrustning. De gav även utbildning i vård av nyfödda och i hur instabila barn får känguruvård på ett säkert sätt. KI-forskarna granskade vårdkvaliteten kontinuerligt under studiens gång.

Mamma och barn vårdas tillsammans

En utmaning med att erbjuda omedelbar känguruvård är att mammorna ofta har ett eget vårdbehov.

– Många är till exempel förlösta med kejsarsnitt. Sjukdom hos mamman, som havandeskapsförgiftning, kan även vara själva orsaken till den tidiga födseln, säger Björn Westrup, forskare vid KI och en av initiativtagarna till studien.

I sitt förarbete behövde KI-forskarna därför också ordna så att sjukhusen kunde erbjuda neonatal samvård där både mamma och barn tas om hand på nyföddhetsavdelningen, vilket bland annat krävde anpassning av lokaler, eller byggnation av nya.

Kroppskontakt dämpar stress

Omedelbar känguruvård ledde till färre perioder med låg kroppstemperatur och färre allvarliga infektioner samt att barnen började amma tidigare – alla tre troligen bidragande faktorer till den lägre dödligheten. Men de exakta mekanismerna bakom metoden är i dag inte helt kända.

Baserat på tidigare studier tror forskarna att kroppskontakten i sig kan ha en stressdämpande effekt på barnet, berättar Björn Westrup.

– Vi jobbar just nu med en systerstudie där vi genomför samma intervention i Sverige och Norge. I den studien vill vi undersöka de bakomliggande mekanismerna mer i detalj, bland annat genom att mäta skillnader i puls, andningsfrekvens, syresättning, stresshormoner och mor-barnsamspelet i respektive grupp.

Syftet är även att studera effekterna av omedelbar känguruvård i höginkomstländer, där överlevnadschansen hos för tidigt födda barn redan är mycket god. Barn som föds för tidigt i Sverige kan i dagsläget få hud-mot-hudkontakt när de bedöms må tillräckligt bra.

Planen är att barnen från de två studierna ska följas under flera år för att fånga upp eventuella långsiktiga effekter på deras hälsa och utveckling.

Studien är publicerad i tidskriften New England Journal of Medicine

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.