Snygga kvinnor förlorar på undervisning på distans

Kvinnliga studenter med högavlönade föräldrar presterar bättre jämfört med andra grupper vid hybridundervisning, visar ny svensk analys. Samma forskare konstaterar i en annan studie att snygga kvinnor får sämre betyg när undervisningen sker på distans. Tappet gäller dock inte för snygga män.

Publicerad
kvinna famför laptop, huvudet bortbeskuret

Det betygsförsprång som snygga kvinnor har gick förlorat när undervisningen blev digital.
Bild: Getty images

Under våren 2020 gick många universitet och högskolor i Sverige över till digital undervisning på grund av pandemin. Senare infördes hybridundervisning, alltså blandformer där undervisningen bedrevs delvis med på distans och delvis i en fysisk lokal.

Adrian Mehic
Adrian Mehic, doktorand i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Bild: Håkan Röjder

Adrian Mehic, doktorand i nationalekonomi vid Lunds universitet, har studerat data från andraårselever på ingenjörsutbildningen i Lund och konstaterar att även en begränsad åtkomst till campus var positivt för studenternas välmående. Däremot sågs ingen statistiskt säkerställd skillnad i betyg mellan helt campusbaserad utbildning och helt eller delvis digital undervisning.

Kvinnorna gynnades av hybridundervisningen

Men när studenterna delades upp efter kön och socioekonomisk bakgrund framträdde kvinnor med högavlönade föräldrar som hybridundervisningens vinnare. De fick högre betyg än andra när undervisningen bedrevs delvis på distans.

– De är bättre på att planera sina studier och har mer öppna sociala nätverk än andra grupper. Killarna är lika dåliga på det oavsett socioekonomisk bakgrund, säger Adrian Mehic, som står bakom en ny analys som presenteras av föreningen SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle.

Adrian Mehic kopplar resultatet till forskning om människors förmåga till nätverksbyggande. Att kvinnor från en stark socioekonomisk bakgrund har mer öppna nätverk gör dem bättre än andra på att knyta kontakter och plugga med andra, när det sociala fönstret är tidsbegränsat. De drar därigenom vinning av kamrateffekter, alltså att elever får bättre betyg om de omger sig med högpresterande kamrater.

Vid vanlig fysisk undervisning syns inga sådana skillnader baserade på föräldrarnas inkomst. Högskoleutbildning har då en utjämnande effekt och personer från olika socioekonomisk bakgrund klarar utbildningen lika bra.

Risken är att utbildningen delvis förlorar denna utjämnande effekt om man permanentar hybridundervisning inom universitet och högskolor.

– Man måste säkerställa att det finns möjlighet att träffa lärarna och att det finns grupprum, säger Adrian Mehic.

Han föreslår också att det är lärarna som ska dela in studenterna i grupper, i stället för att överlåta det åt studenterna. Då blir studenternas sociala förmåga mindre avgörande och grupperna mer blandade.

Utseende och studieresultat

Adrian Mehic har även gjort en annan studie, publicerad i Economics Letters, som undersöker hur ett fördelaktigt utseende hänger samman med studieresultat när undervisningen blir digital.

Först fick en slumpad grupp människor se bilder på studenterna och gradera hur snygga de tyckte att studenterna var. De fick sätta betyg från 1 till 10 på utseendet och var förvånansvärt eniga i sin bedömning. När studenternas resultat vid campusbaserad respektive digital undervisning samkördes med bedömningen av hur snygga de var framträdde ett mönster. Vid campusbaserad undervisning fick både kvinnor och män med höga omdömen på sitt utseende bättre betyg på sina kursmoment än dem som bedömdes vara mindre snygga.

– En stor del av det här är mänskligt. Att se bra ut förknippas helt enkelt med positiva egenskaper. Det syns även i löneskillnader, säger Adrian Mehic.

Men när undervisningen blev digital hände något besynnerligt. De snygga kvinnorna förlorade sitt betygsförsprång medan de snygga männen fortsatte att få bättre betyg, även när undervisningen var digital och lärarna inte såg eleverna. Adrian Mehics hypotes är att ett fördelaktigt utseende tycks påverka männens personlighetsdrag på ett mer bestående sätt än hos kvinnorna, till exempel genom ett bättre självförtroende.

Universitet och högskolor har försökt att stävja diskrimineringen, bland annat genom att införa anonyma tentamina.

– Men enligt lag får man inte sätta betyg anonymt, så det finns juridiska skäl till att man har svårt att göra något åt problemet, säger han.

Uppdatering: Studien har fått kritik och anmälts till Överklagandenämnden för etikprövning. Läs mer här.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor