Annons

Jenny Larsson, professor i baltiska språk vid Stockholms universitet, chefar över det nya centret.

Bild: 
Markus Marcetic

Språk och arkeologi möts i nytt center

Ett nytt center med tvärvetenskaplig forskning kring de forna indoeuropéernas kultur, språk och arkeologi har bildats vid Stockholms universitet. Där ska nya rön länkas samman, med dna-analys som en viktig nyckel. Jenny Larsson, professor i baltiska språk vid Stockholms universitet, är den som ska leda centret. 

Annons

De indoeuropeiska språkens geografiska ursprung har länge varit en svår nöt att knäcka. Dels har ämnet varit infekterat på grund av nazisternas vurm för ”arierna”, som indoeuropéerna kallades förr, dels har arkeologer avfärdat att massmigration legat bakom kulturella förändringar. Men nya genombrott med analys av forntida dna har ändrat bilden.

Därför har nu Centret för indoeuropeiska språk- och kulturstudier bildats vid Stockholms universitet och här ska forskning inom olika discipliner i Sverige och internationellt samlas. Centret har grott ur projektet Lamp, Languages and Myths of Prehistory.

Tvärvetenskapligt center

– Vi som har hållit på med språk vet ju att folk har flyttat och att migration är ett bra sätt att sprida språk. Det vi försöker göra nu är att lägga ihop de tre kartorna som visar vad vi försöker göra med Lamp, vad dna visar och vad de indoeuropeiska språken i olika undergrupper visar, säger Jenny Larsson, professor i baltiska språk vid Stockholms universitet och chef för det nya centret.

– När de här dna-kartorna växte fram fick vi år 2015 för första gången en bild av hur olika vågor av migration kan ha sett ut, och nu diskuteras olika scenarier. Att korrelera det med språkstudier är ett jättejobb som återstår. Med centret öppnar vi för kommunikationen mellan forskningsområden. Vi behöver verkligen varandra.

Förutom arkeologer och språkvetare inbjuds naturvetare, religionshistoriker, idéhistoriker, genetiker och andra som vill bidra. Centret ska vara en nationell resurs och internationell nod, är visionen. Det är öppet för alla som vill förlägga sin forskning där och skapa samarbeten, workshops och seminarier.

I centrets styrgrupp samlas forskare från andra discipliner. Ordförande är Anders Kaliff, professor i arkeologi vid Uppsala universitet, som forskat i forna kulturer med indoeuropeiska rötter i över 20 år.

Öppna för många möjligheter

Det sexåriga Lamp-projektet, finansierat av Riksdagens jubileumsfond, kommer att fortsätta inom centret till 2025. Vilka andra projekt som skapas beror på forskarna som väljer att samarbeta inom centret. Kontakter finns redan med forskare i framför allt Danmark, där indoeuropeiskan redan studeras, och i Nederländerna, Tyskland och USA.

De indoeuropeiska språken har inte varit så stigmatiserade inom språkforskningen som den tänkta kulturen varit. Och med växande avstånd till 1930- och 1940-talen blir ämnet allt mindre laddat. Nya rön, förutom dna, bidrar också till att tiden är inne för djupare studier.

– Jag tycker att vi står inför ett paradigmskifte där vi måste tänka på ett helt nytt sätt. Det är mycket vi måste kasta bort och annat vi behöver bygga upp på nytt. Vi kan inte fortsätta att försöka hitta den stora historiska knuten där vi hittar urspråket som alla dagens språk härstammar ifrån. Vi måste tänka ett kontinuum, där utvecklingen sker i olika steg.

Sex vågor av inflyttning efter istiden

Människor kom till Norden i sex vågor efter istidens slut, redan före de äldsta genetiska spåren av migration.

2021-02-12

Jätteprojekt ska förklara forntida migration

Med dna, big data och avancerade modeller ska forskare nu ta reda på hur jordbruket spreds över Europa.

2020-11-11

Dna-teknik leder arkeologerna förbi rasbiologin

Anders Kaliff har skrivit en bok om indoeuropéernas påverkan på fornnordisk religion – ett område som tidigare har pr

2019-03-07

Dna-spår avslöjar okänd folkvandring till Centraleuropa

Karta över folkvandring

Nya dna-analyser av antika skelett visar att en omfattande migration av herdefolk från stäppområdena nådde Europa und

2015-03-06

Här spåras stenålderns migration

Genom att utvinna dna från skelett kan arkeologerna kartlägga forntida migrationsmönster och livsöden med en detaljri

2016-03-15

Våra rötter från stäppen

Nomadiska herdar från stäppen har lämnat ett genetiskt spår hos dagens européer.

2017-08-17

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.