Stenkvarnar överraskar i Uppåkra

De så kallade vridkvarnarna bestod av två kvarnstenar, några decimeter i diameter, som låg på varandra och drogs runt för hand med en pinne. De kallas också roterande kvarnar och kom till Norden på 200-talet e.Kr, ungefär vid samma tid som de äldsta nordiska brödfynden. Att så många kvarnar hittats på ett och samma ställe gläder arkeologerna, då de på andra ställen i Skåne bara hittat enstaka på en och samma boplats.

– Inne i hallbyggnaden har vi hittat ett tjugotal. Norr om kulthuset intill är det gropar där kvarnar deponerats avsiktligt. Kanske har de ingått i rituella handlingar, säger Mats Roslund vid Lunds universitet som tillsammans med kollegan Torbjörn Ahlström projektleder de fleråriga utgrävningarna.

Kvarnarna har hittats i lager från folkvandringstid och vendeltid, cirka 375 till 750 e.Kr.

Huvudmålet för projektet är att förstå hur Uppåkra fungerade under tider av kris och utveckling. Platsen med handel, hantverk och kult var bebodd från åtminstone 100-talet f.Kr till dess att Lund grundades på 900-talet.

Ett annat mål är att försöka se hur Uppåkra blev en plats för maktutövning.

Med sommarens grävningar börjar arkeologerna få en bild av hur stort ”residenset” är. Området ligger på en höjd med utblick över Uppåkra och förutom den stora byggnaden med härskarfamiljens bostad och gästabudshall samt kulthuset ett tiotal meter ifrån, fanns flera andra byggnader.

– Området undersöktes med georadar innan vi började gräva. Det har gett oss ny information om vad som finns under mark, och det ska vi analysera under hösten. Vi kan se fler byggnader och försöker avgränsa residenset för att se hur härskarens domän såg ut, säger Mats Roslund.

Förutom vridkvarnarna har pärlor, fjärran mynt, delar av glasbägare från Svarta havsområdet och mängder av ben hittats. Det är framför allt djurben men även människoben – i liknande mix som vid tidigare grävningar i Uppåkra.

– Det är ben från minsta barn till åldringar, några med märken av hugg och slag. Vid tidigare utgrävningar har tre individer hittats norr om hallen. Vi vill veta när de kom dit, om det var en viss tid eller under hela järnåldern. Vi vill veta varifrån de kom, och hoppas vi kan extrahera dna.

Förutom att djurbenen är rester av måltider tyder de också på att rituell slakt utförts på platsen, eftersom även ben från köttfattiga delar hittats. Många ben kommer från fisk, bland annat stör.

Sedan grävningarna påbörjades i maj har arkeologerna grävt igenom lager från vendeltiden, cirka 550–750 e.Kr, och kommit ned till nivån för folkvandringstid, cirka 375-550 evt. Målet är att ha kommit så långt på hela ytan innan årets grävningar avslutas i december.