Vapensmedja knuten till Uppåkra kan ha hittats

Delar av vapen och annan stridsutrustning från järnåldern har hittats i Knästorp, inte långt från Lunds föregångare Uppåkra. Platsen kan ha varit en av flera specialiserade underleverantörer till centralorten.

Publicerad

Vid förundersökningen i Knästorp hittades en patris, en sorts stämpel som användes för att banka in figurer på metallbleck till exklusiva krigarhjälmar. Den röda boxen markerar den avbildade lansen med nitar av den typ som hittats på platsen.
Bild: Arkeologerna, Statens historiska museer

Bara närheten till Uppåkra, som var en mäktig centralort under nära 1 000 år, och en offerplats gör Knästorp till en intressant plats. Här har arkeologer grävt sedan april och hittat spår efter ett tjugotal byggnader, exklusivt glas och fina smycken.

De har också hittat vapendelar. Bland fynden finns nitar från lansar och en patris, en stämpel som användes för att slå in mönster på bleck till krigarhjälmar. Alla fynden ligger inom Uppåkras tidspann, 100-talet före vår tideräkning till 900-talet efter, och platsen kan ha varit en smedja som levererade vapen och annan stridsutrustning dit.

Tidigare har arkeologer hittat ett beslag i form av en vildsvinsgalt, som troligen kommer från en hjälm. Liknande har hittats i England, vilket också gäller det spektakulära fyndet av patrisen. Figuren på stämpeln är mycket likt mönstren på de berömda krigarhjälmarna från Vendel och Valsgärde utanför Uppsala och Sutton Hoo i England.

Några bleck eller beslag har dock inte hittats i denna grävning.

Dräktspännen i fågelform

Bland årets fynd finns också omkring 70 fibulor, en sorts dräktspännen, i bland annat fågelform. I förundersökningen hittades lika många. I flera lager syns spår av aktiviteter som matlagning och ölbryggning i stor skala.

Nya och gamla fynd ger tillsammans bilden av en exklusiv miljö, där mäktiga män samlats till gästabud. Att vapen och annan krigarutrustning kan ha tillverkats antyder också fynden av ganska mycket metallsmältor, gjuttappar, slagg och smidesverktyg.

Adam Bolander,  projektledaren på Statens historiska museers enhet Arkeologerna.

– Hantverkarna kan ha hört hemma på centralplatsen men utfört arbeten även runtomkring. Någon som hade kunskaper att tillverka sådant vi hittat här måste ha varit heltidsförsörjd i hantverket. Sådana personer var knutna till den yppersta eliten, säger arkeologen och projektledaren Adam Bolander på Statens historiska museers enhet Arkeologerna.

Storgård med viktiga besökare

Platsen användes från åtminstone 200- till 700-talet, då den överges. Den tycks alltså vara något yngre än Uppåkra och lämnades tidigare. I området finns flera liknande boplatser med lång och stabil kontinuitet, som en plats för hästavel vid Vikhem och en för boskapsslakt vid Hjärup. Uppåkra kan alltså ha omgivits av underleverantörer av olika slag.

– Det är väldigt tydligt en storgårdsmiljö, som verkligen tillhörde toppskiktet. Här bodde en lokal ledare, troligen med väpnat följe. Fragmenten av exklusiva glasbägare som vi nu hittat visar på en dryckeskultur där man bjöd viktiga personer på gästabud, slöt allianser och fattade maktpolitiska beslut, säger Adam Bolander.

Från Knästorp är det ett par kilometer till Uppåkra, och åt andra hållet ungefär lika långt till offerplatsen Gullåkra mosse. Den är betydligt äldre än Knästorp, och här har man förutom mycket vapen bland annat hittat en praktfull halsring och en stor bronslur, båda från bronsåldern. Men det finns äldre fynd, ända tillbaka till stenåldern.

Det finns även uppgifter om att ett skepp hittades i mossen på 1800-talet och grävdes upp. Inget är dock känt kring vart det i så fall ska ha tagit vägen.

Området grävs ut inför utvidgningen av en landsväg. Det gör grävplatsen långsmal, och flera av de cirka 25 hus som hittats fortsätter utanför området. Den stora gästabudshall som arkeologerna tror måste ha funnits låg sannolikt på platsens högsta punkt, som också ligger utanför grävområdet.

Grävningarna pågår till midsommar, och sedan vidtar analysarbetet. Bland annat ska korn från ugnar med 4–5 meters diameter undersökas. Arkeologerna vill se om de grotts till malt, och därmed kan ha varit en ingrediens i öl.

Utgrävningen sker längs väg 108 mellan Lund och Staffanstorp, i sydvästra Skåne.
Bild: Arkeologerna, Statens historiska museer

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor