”Sträck ut en hand till protesterande ryska kollegor”
Nils Hansson och Peter M Nilsson svarar Christer Fuglesang.
REPLIK. Vi håller med Christer Fuglesang om att det i flera fall är en komplex fråga hur man bör hantera aktuella forskningsförbindelser med ryska kollegor. Vår utgångspunkt är att på samma sätt som länder vill stötta forskare i Ukraina så bör även en hand sträckas ut till individuella ryska kollegor som nu genom öppna brev och demonstrationer utsätter sig för stora risker.
Tyska forskningssällskapet DFG erbjuder exempelvis ekonomiska stöd till ukrainska forskare på flykt men även ryska vetenskapsmän i utsatta positioner. Samtidigt bör vi vara medvetna om att effekten av sådana initiativ är begränsade men likväl värdefulla på individnivå. I en mer fredlig framtid kan dessa forskarkontakter på nytt bli betydelsefulla.
Läs tidigare inlägg i debatten:
- Christer Fuglesang: ”Bojkotta rysk forskning”
- Nils Hansson och Peter M Nilsson: ”Upprätthåll kontakter med enskilda ryska forskare”
- Christer Fuglesang: ”Jämför med 1939 – inte med kalla kriget”
Nils Hansson & Peter M Nilsson
Nils Hansson är docent i medicinens historia, etik och teori vid Heinrich-Heine-universitetet i Düsseldorf. Han forskar om vetenskapliga nätverk i Östersjöregionen och om Nobelprisets historia.
Nils Hansson leder den medicinhistoriska forskargruppen ”Bridging the Baltic” som forskar kring medicinska kontakter mellan forskare i Östersjöregionen under Kalla kriget.
Den 18–19 mars arrangerar han i samarbete med Lunds universitet, Syddanskt universitet och Riga Stradins universitet ett symposium om medicinska kontakter mellan forskare runt Östersjön under kalla kriget.
Peter M Nilsson är chef på Enheten för medicinens historia vid Lunds universitet.
Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer
