Studenterna bor i labbet – för klimatets skull

I mitten av november flyttade fyra studenter in i en specialbyggd experimentbostad på KTH:s campus i Stockholm. Lägenheten är på 100 kvadratmeter med ett stort kök, vardagsrum samt fyra mindre sovrum och två delade badrum.

Under ett år ska forskare kartlägga studenternas levnadsvanor samt el- och vattenförbrukning. Det blir sista fasen i ett pågående forskningsprojekt om hur lägenheter kan göras mer hållbara genom ett delat boende, så kallat co-living.

– Vi har gjort klimatanalyser som visar att ett våningsplan med vår lösning för co-living är omkring 35 procent mer klimateffektivt än ett våningsplan med ettor, säger projektets ledare Sara Ilstedt, professor i produkt- och tjänstedesign vid KTH.

Projektet har pågått i två år. Från hösten 2019 fram till sommaren 2020 var boendet utformat som fyra ettor. Därefter byggdes det om till en stor lägenhet med gemensamt kök och vardagsrum samt fyra sovrum med varsitt badrum, innan den senaste ombyggnationen 2021 som alltså har ett stort kök, vardagsrum samt fyra mindre sovrum och två delade badrum. Varje period har nya studenter bott i bygget.

Kartlägger sociala aspekter av delat boende

Forskarna studerar också vilka problem som uppstår när främmande människor bor nära inpå varandra och vad man kan göra för att underlätta. Studenterna intervjuas löpande om vad de tycker och tänker, exempelvis kring att dela på ett kök.

– I en familj kan det kännas mysigt med ett litet kök där man stöter i varandra, men är man bara lägenhetskamrater vill man inte det. Det ställer även högre krav på matos, till exempel vill en vegetarian slippa lukten av tillagat kött, säger Sara Ilstedt.

Forskarna har även studerat effekten av att introducera vissa rutiner, till exempel att laga mat tillsammans.

– Hur skapar man en gemenskap i en sån här bostad där det flyttar in en grupp främlingar, ofta från olika kulturer? Vi hade till exempel ett kinesiskt par som först var oroliga för att inte passa in, men snabbt lärde känna de andra tack vare de gemensamma middagarna.

I intervjuerna betonar många studenter vikten av att ha rutiner kring städning på plats redan vid inflyttning.

Jämför de tre lägenhetsvarianterna

I experimentboendet finns teknik som mäter el- och vattenanvändning. På så sätt kan forskarna studera hur förbrukningen skiljer sig åt, exempelvis om utrymmet delas upp i fyra ettor eller i en stor gemensam lägenhet, samt om de boende har ett eget badrum eller delar med varandra.

Projektet görs i samarbete med Akademiska hus, som ska utgå från resultaten när de utformar studentbostäder i framtiden. Forskarna hoppas bidra till en ändring av de normer och regler som gör att det numera sällan byggs delade studentboenden.

– I 40 års tid har bostadsbranschen nästan bara byggt ettor för studenter, och i princip helt slutat med att bygga studentkorridorer.