Annons

DN:s ”IT-skandalen på Transportstyrelsen” som avslöjade att information om rikets säkerhet blivit tillgänglig för främmande makt, är ett av de mest omtalade grävprojekten de senaste åren. Projektet tilldelades utmärkelsen Guldspaden år 2017.

Svensk grävjournalistik hyllas av internationella forskare

Journalistik som ställer makthavare till svars har stått sig väl i Sverige, trots en försämrad ekonomi hos redaktionerna. Det visar ett utdrag från en kommande forskningsrapport.

Annons

Publicerad:

2020-11-20

Företag som Facebook och Google gör allt större anspråk på kakan av annonsintäkter. Det har tvingat nyhetsredaktioner över hela världen att hitta nya affärsmodeller för att överleva.

Trots det har den grävande journalistiken frodats i Sverige under senare år, och till och med fått en starkare ställning. Det framgår av ett utdrag från den kommande forskningsrapporten Media for Democracy 2020, ett europeiskt projekt med svenska deltagare från Demicom vid Mittuniversitetet.

Rapporten avhandlar journalistikens utveckling i 18 länder, och utdraget om grävjournalistik är en liten studie byggd på intervjuer med chefredaktörer och journalister.

– Det är mer ett sorts kvalificerat finger i luften än någonting verkligen heltäckande. Men det roliga är att det är jämförande, vilket låter oss se hur vinden blåser på olika håll i världen. Den kommande rapporten blir mer djupgående, säger Torbjörn von Krogh, medieforskare knuten till Mittuniversitetet och en av forskarna bakom projektet.

Stark tradition av grävande journalistik

I andra änden av spektrat finns bland annat flera länder i södra Europa som satt grävandet på sparlåga. Att grävandet står stadigt – och till och med stärkts – i Sverige kan bero på att vi under de senaste trettio åren har haft en relativt stark tradition av just grävande journalistik, säger Torbjörn von Krogh.

– Det andra är att man faktiskt prioriterat den typen av journalistik när affärsmodellen gick från att bygga på annonser till läsarintäkter. Man har sett att läsarna är villiga att betala för unika nyheter och grävande reportage, men inte för flödet av nyheter som finns tillgängligt på många andra håll.

I utdraget intervjuades även en representant för Journalistförbundet. Denna var positiv till att svenska redaktioner nu satsat extra på grävande journalistik, men kritiserar ägarkoncernerna för att inte ännu tidigare ha insett formatets ekonomiska värde.

Media for Democracy 2020 publiceras i sin helhet år 2021. Arbetet leds av forskare från Universitetet i Salzburg, Österrike, och omfattar sammanlagt tio ämnen.

– Utöver grävande journalistik tar vi även upp utvecklingen kring bland annat pressetik, samt hot och hat mot journalister, säger Torbjörn von Krogh.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.