Svensk litteratur håller ställningarna i världen

I rapporten ”Svensk litteraturs spridning i världen” konstaterar litteraturforskaren Andreas Hedberg att det råder många missuppfattningar kring den svenska litteraturens ställning i världen. I viss mån har detta med vår förståelse för vårt eget språk att göra. Inte sällan hör vi att svenskan är ett litet språk som talas av väldigt få.

Jämför vi med de allra största språken, de som talas av flest personer – som mandarin, spanska och engelska – stämmer det visserligen. Men, påpekar Andreas Hedberg, svenskan är faktiskt ett av världens hundra vanligaste språk, 98 procent av världens språk talas av färre personer än de som talar svenska.

En annan vanlig missuppfattning är att svensk litteratur har svårt att nå ut i världen, medan vi i Sverige översätter väldigt mycket utländsk litteratur.

Andreas Hedberg menar i stället att det vore fullt rimligt att tala om det svenska litteraturundret under 2000-talet – som hittills varit en rejäl framgångsperiod för spridningen av svensk litteratur i utlandet. Han menar att litteraturexporten kan ha mer än tredubblats under de senaste tio åren.

Detta beror till viss del på den deckarboom det talats mycket om – där svenska deckarförfattare som Stieg Larsson säljer stora upplagor internationellt. Men, poängterar Andreas Hedberg, det är den svenska barnlitteraturen i allmänhet, och Astrid Lindgrens författarskap i synnerhet, som är avgörande för de svenska framgångarna. Under åren 2014–2018 toppar Astrid Lindgren listan över flest utgåvor på annat språk med 314 stycken. (se sidan 23 i rapporten) Tvåa kommer Martin Widmark (som också skriver barnböcker) med 184 och trea är deckarförfattaren Camilla Läckberg med 146.

I rapporten går Andreas Hedberg igenom de institutioner som verkar för den svenska litteraturens spridning i världen. Förutom litterära agenter och förlag som har ett rent kommersiellt intresse bidrar Kulturrådet till den vida spridningen med sitt översättningsstöd. Under åren 2008–2018 tilldelade de översättningsstöd till 695 vuxenböcker och 1457 barn- och ungdomsböcker. De tre vanligaste målspråken var danska, tyska och engelska.

Utöver detta pekar Andreas Hedberg på Svenska institutets arbete med att säkerställa att svenska lärs ut på universitet runt om i världen. Det är en förutsättning för att fortsatt förmedla svensk litteratur i andra länder eftersom tillgången på översättare är central. Vem vet, kanske är det någon av de 33 166 studenter, som enligt Svenska institutet studerade svenska utomlands läsåret 2017–2018,  som ser till att svensk litteratur fortsätter sitt segertåg i världen?

Rapporten ”Svensk litteraturs spridning i världen” är gjord på uppdrag av Svenska förläggareföreningen.