Svensk skog bromsas av ökad koldioxid i luften

Den som spar, han har. I åratal har fältinventerare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, borrat långsmala borrkärnor från gran och tall runt om i hela Sverige. En årsring i borrkärnan representerar ett år, och bredden på varje årsring säger något om både temperatur och mängden nederbörd från just det året.

Borrkärnorna är centrala för att bedöma skogens tillväxt och tillstånd i Riksskogstaxeringens årliga rapport. Efter varje avslutad fältsäsong har borrkärnorna packats ner i lådor i skogsfakultetens källare vid SLU i Umeå. I dag finns det över en miljon borrkärnor där.

I en ny studie, publicerad i tidskriften Nature, har 1 609 av dessa borrkärnor analyserats. Forskarna beskriver källararkivet som ”ett usb-minne med en hel bortglömd roman” och tack vare proverna kunde forskargruppen jämföra träd av samma ålder, från samma typ av skog, från olika delar av landet.

Forskarna slår fast att trädens tillväxtförmåga minskar i takt med att koldioxidhalten i atmosfären ökar. Trädens tillgång till kväve minskar samtidigt stadigt i både gran och tall över tid.

Träden behöver kväve för att växa, men kväve är ofta en bristvara i skogen. Nu konstaterar forskarna att kväveupptaget i träden hämmas av stigande koldioxidhalter i atmosfären.

– Det var särskilt intressant att resultaten visade att minskningen av kväveisotoper över hela det svenska landskapet bäst kunde förutsägas av stigande koldioxidnivåer, säger Kelley Bassett, som är huvudförfattare till studien och doktorand på institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU.

Kelley Bassett berättar att mönstret över kväveupptaget var detsamma över hela Sverige. De analyserade borrkärnorna har samlats in mellan 1961 och 2018 och hon beskriver arbetet som att lägga pussel.

– När proverna togs användes de för att datera träden. Sedan hade man kunnat slänga dem, men någon bestämde att de skulle sparas. Det var tur det, för annars hade inte den här forskningen gått att genomföra, säger Kelley Bassett.