Annons

Forskarna har räknat på hur en arvsskatt skulle kunna se ut i dag, men inte lyckats komma runt grundproblemet med hur lite skatteintäkter den skulle generera.

Bild: 
Getty images

Svenska forskare ger arvsskatt tummen ned

Skulle en arvsskatt kunna minska ekonomisk ojämlikhet om den återinfördes i dag? Svaret är troligtvis nej, enligt forskare från Uppsala universitet.

Annons

Publicerad:

2021-05-18

Arvsskatten såg till att staten fick en del av tillgångarna som avlidna personer lämnade efter sig, och när den avskaffades år 2004 hade den funnits i över hundra år. Skatten var dock omtvistad, då kritiker menade att den var lätt att komma runt och inte bidrog till att utjämna ekonomiska klyftor, vilket var en av grundtankarna med skatten.

Nu får kritikerna medhåll av forskare från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, som summerar forskningsläget om arvsskatt i en ny rapport.

Små skatteintäkter ett stort problem

Ett huvudproblem som tas upp är hur svårt arvsskatten hade att dra in pengar, trots att skattesatsen tidvis var mycket hög. Allra högst var den under 1980-talet, då skatten låg på drygt 70 procent, för att sedan sjunka till 30 procent strax innan den avskaffades.

Mikael Elinder

Bild: 
Mikael Wallerstedt

Under arvsskattens sista år genererade den 2,6 miljarder kronor, vilket motsvarade drygt 0,1 procent av Sveriges bruttonationalprodukt, BNP.

– Det får sägas vara väldigt blygsamma skatteintäkter, säger Mikael Elinder, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet, och en av rapportens författare.

De låga skatteintäkterna berodde delvis på att arven var relativt små, och rapporten pekar på det svenska välfärdssystemet som en bidragande faktor. Pengapotten som arvsskatten riktar in sig på blir helt enkelt mindre när äldre inte är lika benägna att spara pengar till exempelvis sjukvård, pension, eller utbildning för barn och barnbarn.

Intäkterna blev ännu lägre av att skatten var relativt lätt att undvika. Rapporten tar exempelvis upp forskning som visar att arvsskatten fick arvtagare att undervärdera tillgångarna i bouppteckningen, den sammanställning som görs av en avliden persons tillgångar.

– Ju högre skatten är, desto mer motiverande blir det dessutom att hitta sådana kryphål, säger Mikael Elinder.

De låga skatteintäkterna gör i sin tur att de ekonomiskt utjämnande effekterna blir försumbara, säger studiens andre författare Oscar Erixson, filosofie doktor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.

– Med en arvsskatt som inte drar in några pengar finns det helt enkelt inga medel att omfördela från de rika till de fattiga.

Tog fram en egen skiss

I slutet av rapporten räknar forskarna på hur en arvsskatt skulle kunna se ut för att bättre motverka ekonomisk ojämlikhet. Modellen inkluderar bland annat ett grundavdrag på en miljon kronor och ett separat grundavdrag specifikt för låginkomsttagare.

Oscar Erixson

Bild: 
Mikael Wallerstedt

Men kalkylen dras ändå med problemen kring ett begränsat skatteunderlag, och landar i att de årliga skatteintäkterna bara skulle uppgå till drygt en miljard kronor – knappt 0,03 procent av Sveriges BNP år 2020.

Forskarna drar därför slutsatsen att politiker som vill motverka ekonomisk ojämlikhet bör lägga krutet på andra sorters skatter.

– En tandlös arvsskatt kan dessutom ge beslutsfattare känslan av att ha gjort någonting för att motverka ojämlikheten – trots att de egentligen inte har det, säger Oscar Erixson.

Rapporten finns publicerad på ESO:s hemsida, och webbinariet där resultaten presenterades går att se här.

Den lilla klicken som får klassklyftan att växa

Det talas allt mer om växande ekonomiska klyftor. De har ökat, men inte särskilt dramatiskt.

2014-04-30

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.