Undervisa elever i engelska – inte på engelska

Ämnesundervisning på engelska, där engelska fungerar som undervisningsspråk i majoriteten av ämnena, har ökat betydligt under de senaste åren. Det gäller särskilt på gymnasiet och högstadiet men även i lägre årskurser på det som kallas engelska skolor. Trots denna utveckling finns det begränsad forskning om undervisningsformen i svenska grundskolor. Som en åtgärd mot denna kunskapsbrist har Skolinspektionen nyligen publicerat en rapport om engelska skolor, med fokus på årskurs 7–9. Den utmynnar i skarp kritik: Bara 3 av de 30 de undersökta grundskolorna bedriver, enligt Skolinspektionen, undervisning som kännetecknas av hög kvalitet.

I rapporten konstateras, bland annat, att det inte räcker att bara öka exponeringen för engelska. Detta bekräftas också i tidigare forskning om gymnasielever. Lärare behöver förstå hur de kan stötta elevernas lärande i både ämnet och i själva språken (engelska och svenska, och eventuellt andra språk). Lärare vid engelska skolor saknar ofta tillräckliga kunskaper i svenska, vilket innebär att de kan ha svårt att ge eleverna fullt stöd. En del saknar behörighet i sina undervisningsämnen och har bristande kunskaper om den svenska läroplanen. Enligt rapporten tillämpar engelska skolor inte så kallad språk- och kunskapsintegrerad undervisning, där eleverna får stöd att lära sig språk och innehåll samtidigt.

Att undervisas genom ett främmande språk, utan tydlig stödstruktur och utan en pedagogik som fokuserar på att använda elevernas hela språkliga repertoar, är inte gynnsamt for elever. Lärande sker i interaktion, genom att kommunicera, pröva idéer och tänka tillsammans. Yngre elever kan dra sig för att prata i engelskspråkiga klassrum på grund av bristande självförtroende, kompetens eller talängslan, vilket föräldrar i en intervjustudie som vi har genomfört bekräftar.

I denna mindre, så kallade explorativa (utforskande) studie, intervjuade vi fem föräldrar till barn som nyligen hade börjat eller slutat som elever i engelskspråkiga skolor med start i årskurs 4. Föräldrarna i vår studie hade klart påverkats av marknadsföringen från engelskspråkiga skolor om förväntade språkliga resultat, disciplin och en lugn klassrumsmiljö. Någon uppskattade rutiner, som att en rektor hälsade eleverna välkomna vid grinden, men oroade sig samtidigt över hur engelska som undervisningsspråk kunde påverka deras barns användning och utveckling av såväl engelska som svenska. En del föräldrar valde en engelsk skola trots att de var väl medvetna om att barnens svenska sannolikt inte skulle utvecklas i samma takt som deras engelska. Vi menar att skolval som görs för att man önskar ordning och reda, eller en särskild miljö, inte är samma sak som att välja skola för språket.

Denna förbluffande vilja att offra barnens svenska språkutveckling till förmån för engelskan kan bero på bristande medvetenhet om skillnaden mellan vardagsspråk och det mer abstrakta och kontextlösa skolspråket. Även om barn kan kommunicera om vardagliga saker tar det tid att utveckla akademisk engelska som duger för diskussion om abstrakta koncept. Om man helt fokuserar på engelska som undervisningsspråk, i stället för svenska, riskerar det att hämma elevernas utveckling både i svenska språket och inom de olika skolämnena. I Språklagen står det tydligt att ”Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas”. Vi påstår att det även måste gälla i den svenska grundskolan.

De allra flesta elever i den svenska skolan klarar sig ändå bra i slutändan när det gäller färdigheter i engelska, som syns i internationella jämförelser. Svenska elever har överlag stark kompetens i engelska. Engelska har hög status i grundskolan som det enda obligatoriska språket utöver svenska/svenska som andraspråk. Ibland står engelska på schemat redan från första klass. Dessutom får de flesta barn och ungdomar mycket användning av engelska utanför klassrummet, fritidsengelska, genom spel, sociala medier, tv och film. Även yngre barn kan uppvisa höga nivåer i engelska, främst tack vare exponering utanför skolmiljön.

Engelska som undervisningsspråk i den svenska grundskolan är feltänkt. Svenska elever behöver inte engelska skolor för att lära sig engelska. Det gör de ändå.