Unika fynd i egyptiska kungastaden
Spektakulära fynd har gjorts i en stad från det antika Egyptens storhetstid. Så mycket vardagsföremål har sällan hittats från faraonisk tid. Men det är inte någon glömd ”gyllene stad”, enligt svensk expertis.
Bild: Ahmed Gomaa/TT Nyhetsbyrån
Utgrävningen påbörjades i höstas, och blev snabbt omdiskuterad i arkeologiska kretsar när fynden nyligen offentliggjordes. Platsen presenterades som en glömd gyllene stad, fast den varken var nyupptäckt eller dignade av guld.
Men fynden är inte mindre intressanta för det, anser Sofia Häggman, egyptolog och intendent vid Medelhavsmuseet i Stockholm.
Skyddat av djupt sandlager
Det är mycket ovanligt att man gräver ut bosättningar i området, som är fullt av tempel och monument. Platsen är därtill ytterst välbevarad tack vare ett djupt sandlager. Hus med upp till tre meter höga intakta väggar har grävts fram.
– Här levde metall- och textilhantverkare, här lagades och förvarades mat för leverans i närområdet. Tidigare har man hittat byn där arbetarna som byggde gravmonumenten levde. De var i mottagaränden, detta är produktionsänden, säger Sofia Häggman.
– De här fynden ger en inblick i egyptisk statsförvaltning och kontakter mellan olika aktörer. Sådant material har inte kommit fram i så många utgrävningar. Tyngdpunkten har legat på att gräva ut gravar och tempel.
Området ligger nära Konungarnas dal, i västra utkanten av Thebe – i dag Luxor – nära farao Amenhotep III:s palatsområde och tempel. Att det användes under hans tid visar bland annat sigill på keramikkärl som har hittats. Han regerade från 1380-talet till cirka 1350 före vår tidräkning, vilket brukar räknas som det egyptiska rikets höjdpunkt.
Utgrävningar redan 1934
Kvarteren med både bostäder och verkstäder ligger i en för sin tid stor stad, där utgrävningar gjordes av franska arkeologer 1934. Så staden kan inte kallas okänd, påpekar Sofia Häggman.
– Man visste att den finns här. Det man grävt nu ligger bara 80 meter från gamla grävplatsen, längs samma gata. Den mur av soltorkat tegel, byggd i sicksackform, är samma som fransmännen hittade i andra änden av gatan, säger hon.
– Det är intressant med all keramik. Bland annat har man hittat många kärl med gudinnan Hathors ansikte i relief. Tidigare har man hittat skärvor, men sällan intakta kärl. I dem hade man mjölk eller vin som offrades till henne, som kärlekens och fertilitetens gudinna.
I många kärl fanns även torkat kött och torkad fisk. Arkeologerna har också hittat smycken, amuletter med skarabéer, målad keramik och en grav med en person som sannolikt begravts med knäna hopbundna. De har även hittat trappor ner i sanden som tyder på att fler gravar finns i området. En större gravplats i närheten grävs ut.
Staden var central för farao Amenhotep III:s styre. Han införde dyrkan av solskivan Aton, till vilken åtminstone delar av staden var helgad. Övergången till den nya religionen fullföljdes av hans son Ekhnaton, som också flyttade administrationen till en annan plats, dagens Tell el-Amarna. Efter dennes död återgick den till Thebe, men sonen Tutankhamon övergav både den och soldyrkan efter kort tid och återställde den gamla ordningen.
Utgrävningen leds av Zahi Hawass, en omstridd auktoritet på det antika Egypten, tidigare antikvitetsminister.
Artikeln har uppdaterats.
