Varning för framtida avbrott i rymdväderprognoserna

Extrema solstormar kan orsaka skador på satelliter och strömavbrott på jorden. Forskare varnar nu för att instrumenten som övervakar solen håller på att bli för gamla, så att solstormar på väg mot jorden kanske inte upptäcks i tid för att kunna parera och motverka skadorna.

Publicerad

Solstormar börjar som ett utbrott på solens yta, som slungar ut partiklar i rymden.
Image: NASA/SDO

Solen övervakas i dag med en åldrande flotta av satelliter. Om viktiga instrument i rymden slutar fungera riskerar det att bli luckor i bevakningen av solen, så att en solstorm kan drabba jorden utan förvarning.

Det framgår i en europeisk forskarrapport om läget för arbetet med rymdväder i Europa. Rymdväder är det gemensamma namnet för förhållandena på solen, i vinden av partiklar från solen, och i jordens magnetfält.

Forskarna förespråkar ett internationellt samarbete för att sända ut nya farkoster i rymden och bygga upp ett renodlat rymdväderobservatorium. Hermann Opgenoorth, professor emeritus i rymdfysik vid Umeå universitet som lett arbetet med rapporten, vill gärna se bättre förutsättningar för att förutsäga rymdvädret.

– De satelliter finns nu har alla konstruerats för vetenskap, de var inte tänkta för att ge data till en rymdväderservice, säger han.

För de tjänster med rymdväderprognoser som ändå finns i dag är det viktigt att kunna observera solen dygnet runt. Den viktigaste rymdfarkosten för det syftet är i dag Soho, Solar and Heliospheric Observatory, som kretsar vid det som kallas för Lagrangepunkt 1 eller L1 – en punkt mellan jorden och solen där tyngdkraften från jorden och solen är i balans. Där kan den observera solen kontinuerligt. Soho sändes upp i rymden redan 1995 och var ursprungligen planerad att fungera i två år.

– Den är verkligen inne på sluttampen nu, säger Hermann Opgenoorth.

Det finns ingen riktigt färdig plan för en ersättare för Soho. Inga andra satelliter eller instrument kan för närvarande övervaka solen dygnet runt. Den nya Solar Orbiter som sänds upp i februari kommer till exempel att ha en bana där den tidvis är dold bakom solen. Även den är en renodlad forskningssatellit, som inte är byggd för att ge kontinuerliga data till någon rymdvädertjänst.

Den europeiska rymdstyrelsen Esa för samtal med amerikanska organisationer om att i framtiden skicka satelliter till L1 och även en annan gravitationsbalanspunkt som kallas L5. Tillsammans skulle de kunna ge en tredimensionell bild av de gigantiska bubblor av laddade partiklar som solen kan slunga ut i en händelse som kallas koronamassutkastning, och som i värsta fall kan orsaka stora problem på jorden. Om det här framtida satellitprogrammet blir verklighet kan vi få mycket bättre information om rymdvädret.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor