Vem som betalar påverkar resultatet av medicinstudier

Vem som finansierar ett läkemedelsexperiment har en betydande effekt på hur effektiv medicinen påstås vara. Det visar en ny studie vid Ohio State University i USA. Genom att analysera resultaten från en stor mängd kliniska studier från åren 1979 till 2015 på antidepressiva och antipsykotiska läkemedel, visar hälsoekonomen Tamar Oostrom att det finns en tydlig koppling mellan vem som betalar för experimentet och dess utfall.

– Industrifinansierade studier rapporterar i genomsnitt 49 procent högre effektivitet för läkemedlen jämfört med när samma medicin testas av en oberoende part, säger Tamar Oostrom.

Denna så kallade sponsoreffekt är alltså så pass stark att den kan påverka vilka läkemedel som godkänns för allmänt bruk och hur ofta de skrivs ut av läkare. I USA, där studien genomförts, använder över 10 procent av befolkningen något av de undersökta läkemedlen.

Tidigare forskning har oftast jämfört industrifinansierade och oberoende studier som två separata grupper, utan att hålla läkemedlet konstant. Tamar Oostroms studie skiljer sig genom att jämföra samma läkemedel i kliniska prövningar där enda skillnaden är finansiären.

Tamar Oostrom undersökte också om studiernas utformning kan förklara skillnaderna i läkemedlens effektivitet mellan sponsrade och oberoende studier. Det visade sig att de industrifinansierade studierna inte hade ett sämre upplägg än de oberoende, utan var likvärdiga i kvalitet.

Den största förklaringen till skillnaden var i stället publikationssnedvridning. Om tillräckligt många experiment genomförs kommer det av rent statistiska skäl uppstå en del resultat som visar en kraftigare effekt än ändra, och om bara dessa publiceras framstår medicinen som mer effektiv än vad den egentligen är.

– Läkemedelsbolag delar oftast endast med sig av de studier som talar till deras fördel, vilket skapar en skev bild av läkemedlets verkliga effekt, säger Tamar Oostrom.

En effektiv metod för att minska publikationssnedvridning kan vara att registrera studien i förhand. Det innebär att studiers syfte och de variabler som används för att mäta resultaten registreras innan studierna påbörjas. Det kan minska risken att oönskade resultat döljs.

År 2007 införde det amerikanska läkemedelsverket FDA ett krav på förhandsregistrering för godkända läkemedel, vilket märkbart minskade sponsoreffekten på rapporterade läkemedelseffekter. Men Tamar Oostrom är ändå tveksam till att åtgärden varit tillräcklig.

– Trots att förhandsregistrering och resultatrapportering blivit ett krav i USA är efterlevnaden låg och ännu har inga böter utdelats.

Enligt Tamar Oostrom är sponsoreffekten sannolikt vanlig inom många områden där företag själva testar sina produkter, från bilars bränsleeffektivitet till solkrämer.

– Vi påverkas alla av incitament, och när företag är ansvariga för att testa sina egna produkter finns alltid en risk för sponsoreffekt, avslutar Tamar Oostrom.