”Vi vet fortfarande inte vad som utlöser blixten”

I Sverige åskar det i genomsnitt mellan 5 och 20 dagar per år. Varje år genereras sammanlagt cirka 15 000 blixtar och västkusten är det mest utsatta området. F&F ställde fem frågor till Vernon Cooray, professor emeritus på institutionen för elektroteknik vid Uppsala universitet. 

– Gå inomhus, det är mitt bästa tips. Men ibland går det förstås inte. Om du är i fjällen, utan träd, leta upp någon form av fördjupning och huka dig. Håll ihop fötterna. Om ni är flera, undvik att hålla varandras händer, för om en blir träffad av blixten kan blixtströmmen ledas vidare till samtliga. Om du i stället befinner dig i en segelbåt, håll dig så långt från masten som möjligt eftersom blixten kan slå ner där. Se till att inte stoppa händer eller fötter i vattnet, för om det blir ett blixtnedslag så kommer blixtströmmen att passera genom dig och vidare ner i vattnet.

– Om man befinner sig utomhus under ett åskväder ska man alltid tänka på att undvika långa saker i metall. En golfklubba fungerar som åskledare, och samma sak gäller en stege, ett metallräcke eller ett paraply. Du ska också undvika att lyssna på musik med sladdhörlurar. Om blixten slår ner kan blixtströmmen färdas in i ditt huvud via sladden. 

– Om du bor i lägenhet behöver du inte oroa dig så mycket för blixten. Betongen och armeringen i väggarna fungerar som ett slags pansar. Du ska ändå tänka på att dra ur kontakten till datorer och andra känsliga apparater. Om du bor i en fristående villa kan blixtströmmen komma in i det elektriska systemet och i vattenrören. Därför ska du också undvika att duscha eller ta ett bad. 

– Förr ansågs bilen vara den allra säkraste platsen under åskoväder. Det kan fortfarande vara sant, all metall fungerar som en skyddande metallbur. Men många moderna bilar innehåller så mycket plast att skyddet försvagats. Om du befinner dig på en plats utan något hus i närheten är bilen fortfarande det klart bästa alternativet. 

– Jag växte upp på Sri Lanka, där åskvädren varade i timmar och blixten slog ner en gång i minuten. Det åskar mer än 100 dagar per år. Som litet barn var jag förstås rädd för åskan, men jag blev också fascinerad. Det kunde vara ett fantastiskt skådespel, särskilt när det åskade över havet. Jag utbildade mig till fysiker, men det fanns inte resurser på Sri Lanka att studera blixtar så jag sökte en forskartjänst i Uppsala. 

– Blixtnedslag är världens största elektriska urladdning. Vi känner mycket väl till de villkor som krävs för att initiera en elektrisk urladdning i ett högspänningslabb. Men när forskare skickar upp sonder i ett åskmoln för att mäta styrkan på elektriciteten i åskmolnen finner man överraskande nog att de värdena inte är tillräckliga för att ge upphov till elektriska urladdningar. Därför vet vi fortfarande inte exakt hur åskmolnet genererar blixtar. Vi saknar alltså en väldigt grundläggande pusselbit.

– I min forskning tittar jag just nu på blixtens kemi. Vi vet redan att blixten förändrar förhållandena i atmosfären och ger upphov till en rad kemikalier. Blixtnedslag är till exempel den vanligaste källan till kväveoxid i atmosfären, och mitt forskarlag försöker förstå hur mycket kväveoxid som produceras. Vi tittar också på gaser och aerosolpartiklar. Kan blixten ge upphov till fria radikaler och aerosolpartiklar i fuktig luft? Och vad händer med dessa föreningar i närvaro av andra kolföreningar som finns i atmosfären? 

– Enligt klimatforskare räcker det med en grads temperaturhöjning för att åskovädren ska bli mellan 10 och 20 procent vanligare. Man tror också att de blir mer intensiva i framtiden. Det här är något som många försöker att studera närmare just nu.

– Det finns ett spännande sätt att övervaka blixtarna, vid sidan om satellitobservationer. Ungefär 100 kilometer ovanför jorden finns jonosfären. Vid ett blixtnedslag får du en elektromagnetisk resonansvåg mellan jonosfären och jorden. Det är nästan som när du tar en flaska och blåser i den, då får du ett ljud. På samma sätt skapar blixten faktiskt elektromagnetiska vågor med en viss frekvens som går att spåra.