Den här boken skrevs redan 1985, men det passar bra att den svenska översättningen av nyutgåvan från 2022 kommer just nu under det internationella kvantfysikåret. Jubileet firas med anledning av att det gått 100 år sedan Werner Heisenberg formulerade viktiga grunder för kvantmekaniken.

Författaren Tor Nørretranders är redan i förordets första meningar tydlig med att detta inte är en bok om Niels Bohr (1885–1962), utan om vad Niels Bohr har satt för spår i fysiken och filosofin – eller mystiken, som avdelningen i boken fått heta. Niels Bohr är kanske mest känd för sin atommodell, och för sin debatt med Albert Einstein om tolkningen av kvantfysiken.

Tor Nørretranders verkar mest intresserad av Niels Bohrs tankar om komplementaritet – alltså att det finns aspekter av världen som inte kan utredas helt och hållet på samma gång. Niels Bohr jämför med att känna sig fram med en käpp – antingen kan man känna på omgivningen med käppen, eller känna på själva käppen, men det går inte att göra båda delarna samtidigt.

För att utforska de här tankarna behöver Tor Nørretranders först redogöra för kvantmekanikens utveckling. Den första och längsta delen av boken handlar om det tidiga 1900-talets fysik. Efter det kommer en avdelning om filosofi, där också de kaliforniska kvantholisterna med Fritjof Capra i spetsen får vara med på ett hörn. Det framgår tydligt att just de inte hade så mycket fruktbart att komma med. Däremot tycker Tor Nørretranders att Niels Bohrs centrala idéer utvecklas och formuleras i filosofen Peter Zinkernagels arbeten. Det handlar om språk och vad som går att säga om verkligheten, och är inte alldeles lättsmält. Sådana saker behöver kanske idisslas.

Jag var inte så förtjust i Tor Nørretranders hantering av begrepp som massa och rörelsemängd, men skildringen fungerar på det stora hela bra. Inte minst var det fint att läsa om Alain Aspects experiment, som han fick Nobelpris i fysik för 2022. Det var också väldigt roligt att få återbesöka 1980-talets heta nya fysik i bokens senare delar – kaos, komplexitet, fraktaler och cellulära automater.