Vrak i Östersjöns djup – nu öppnar nya museet

Nära Vasamuseet på Djurgården slår museet Vrak upp portarna. Där ska ett urval av de minst 20 000 vrak som vilar på Östersjöns botten visas i form av upplockade fynd och digitala presentationer.

– Det är tyvärr omöjligt att ta upp allt, men det handlar inte bara om vraken i sig. Vi hoppas kunna förmedla historien om fynden, platserna, tiden och samhället när de seglade, säger marinarkeologen Jim Hansson, som ansvarar för museets fältarbeten – det vill säga dykningar.

För att åskådliggöra vraken utan att bärga dem jobbar museet bland annat med filmer och hologram som tar med besökare ner i djupen. Att ta upp, konservera och ställa ut tusentals föremål förtar en del av den magi som finns i mötet med ett vrak, tycker Jim Hansson.

– Folk tycker om att vara med här och nu. Det är lite mystik och spänning med vrak när de ligger kvar på sin plats. Vi vill återskapa hur häftigt det är med ett orört fartyg. Förutom utställningen jobbar vi på en idé med livedykningar, där publik är med ovanför vattenytan och ser dykningen på storskärm och kan ställa frågor till dykarna.

Att få till tekniken kommer dock att ta sin tid, då systemet både ska vara säkert att köra och kontakten med bild och ljud inte får släpa efter.

Museet driver och samordnar flera forskningsprojekt, bland annat det tvärvetenskapliga Den glömda flottan om svenska örlogsfartyg från 1450 till 1850. Där kartläggs över 780 fartyg, varav bara ett fåtal är arkeologiskt undersökta. Forskarna utgår från skriftliga beskrivningar, kartor och fynd som gjorts av marinarkeologer och sportdykare.

Bland de platser som ska undersökas finns vattnen kring Stockholm, kring fästningen Sveaborg utanför Helsingfors och kring Karlskrona – som var ett av de viktigaste örlogsfästena under stormaktstiden. Tyska arkeologer undersöker vrak kring gamla svenskområden i norra Tyskland.

– Det här är det största greppet som tagits i marinarkeologiska sammanhang. Hittills har så mycket varit fokuserat på Vasa och Kronan när det gäller örlogsskeppen. Nu kan vi både komplettera forskningen kring dessa – och berätta nya historier, säger Jim Hansson.

Bland övriga projekt finns ett om Östersjön som järnmarknad, vilket drivs av Vrak och stålindustrins branschorgan Jernkontoret. Det utgår från fyndet som gjordes 2017 av Osmundvraket från 1500-talet, en typ av fartyg som inte var tidigare känt. Utifrån lasten av bland annat råämnen av järn, så kallade osmundar, ska forskarna försöka spåra hur handeln kring Östersjön, som var en viktig del av Sveriges första storskaliga export, gick till på Gustav Vasas tid.

Nya grävningar kring vraket som påbörjas i oktober ska ge svar på vad som mer fanns i skeppets lastutrymmen. Det hoppas arkeologerna i sin tur ska bidra till kunskap om hur handelsvägar gått även för andra varor.