Premium

En höna av en fjäder

Publicerad

Vad är det som händer, hade Lamark rätt och Darwin fel? Är det dags att slänga min fina bok om Gregor Mendel? Har genetiken gått in i ett nytt paradigm? Knappast, men ett väldigt spännande forskningsfält har skapat feta rubriker!I DN Vetenskap skriver Karin Bojs om vad hon kallar ett paradigmskifte inom biologin. Det handlar om kemiska förändringar som påverkar hur gener uttrycks utöver DNA; så kallad epigenetik. Om en gen är aktiv eller ej kan bland annat påverkas av metylgrupper som fästs till DNA eller de proteiner (histoner) som DNAt är uppvirat kring. Debatten om förvärvade egenskapers ärftlighet har faktiskt skördat dödsoffer. I september 1926 begick den österrikiske biologen Paul Kammerer självmord. Han sköt sig i huvudet efter att ha satsat hela sin vetenskapliga karriär på det som kallades neo-lamarkism. Han fuskade, och blev påkommen. Vanliga empiriska metoder kunde inte frambringa resultaten som Kammerer ville finna. Det är alltså inte första gången som det presenteras idéer kring att förvärvade egenskaper kan nedärvas. Men kan det förändra biologin?Det stora paradigmskiftet som Boys hänvisar till handlar om de fåtal fall när metylering som påverkar geners aktivitet kan nedärvas till nästa generation. Under vissa speciella omständigheter verkar metyleringen kunna påverkas av yttre faktorer, som svält eller värmechock, och faktiskt nedärvas till avkomma. En sak är säker; den forskning som Bojs refererar till har inte mycket med Lamark att göra. Lamark menade inte bara att förvärvade egenskaper nedärvs, han trodde också på att liv uppstår spontan och kontinuerligt. Framför allt så menade Lamark att allt levande strävade mot ett högre mål utefter den naturliga stegen, scala naturalis. Lamark stod därför närmare Aristoteles än Darwin i idéhistorien. Det är snarare den betydelse som Lamark har fått, än den historiska personen Lamark, som Bojs refererar till.Ibland kan en fjäder vara gott nog. Epigenetiken är ett spännande fält där det finns mycket kvar att göra. Kemiska förändringar som påverkar geners uttryck rör allt ifrån cancer hos människor till problem kring kloning och Linnes muterade blomma Peloria. Fascinationen bakom metyleringens biokemi handlar inte bara om huruvida den kan nedärvas till en ny generation, det är också en livsnödvändig del av genregleringen under en organisms livstid. Det är inte småpotatis.Kan fjädern bli en höna? Det är den stora frågan här. Jag tror inte det, epigenetiken har inte skapat något nytt paradigm. Det verkar inte som att det finns gynnsamma förvärvade egenskaper som nedärvs (rätta mig om jag har fel!). De rapporterade fallen hos möss, bananflugor, gulsporrar och människor leder i stället till vad vi kan kalla för sjukdomar. De individer som kan undvika att förvärvade egenskaper nedärvs borde gynnas. Samtidigt kan man gissa att det under evolutionens gång inte har varit gynnsamt att låta förvärvade egenskaper gå i arv. Varför? Jag vet inte, men det är ett mycket spännande fält. Kan det ha att göra med att framtiden är osäker?

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor