Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

Historiekrigets vinnare – och förlorare

Publicerad

Vilket land har den mest konfliktfyllda historien, i den meningen att dess förflutna innehåller flest eldfängda frågor som engagerar och skapar motsättningar i eftervärlden? Det finns naturligtvis en lång rad pretendenter, som Tyskland, Sovjetunionen/Ryssland och andra länder som präglats av krig, revolutioner, folkmord och andra gränssättande händelser. Mitt svar på denna tiotusenkronorsfråga är Ukraina. Det bygger jag inte bara på min kunskap om Östeuropas historia, utan också på regelbundet deltagande i internationella historiekonferenser, där sessioner om Ukrainas historia alltid utmärker sig för upprörda känslor, polariserade tolkningar och stundtals fysiska motsättningar. Sessionerna gör utan tvekan skäl för beteckningen historiekrig.

Det är historiskt sett inte konstigt varför det blivit så. Ukraina, som betyder ’gränsområde’, har alltid legat i skärningspunkten mellan starka makter och stora imperier, och har alltid varit ett omstritt territorium där kosackerna länge var den sammanhållande kraften. Sverige var under stormaktsepoken en av de mest aggressiva aktörerna i maktkampen om det ukrainska territoriet. I modern tid har Ukraina legat mitt i vad som har kallats Europas bloodland, ett område där kommunister, nazister, ukrainska nationalister och andra använt maktspråk och våldfört sig på stora befolkningsgrupper. Medan sovjetkommunister stod bakom den människoskapade hungersnöd åren 1932–33 som brukar kallas Holodomor, var inte bara nazistiska insatskommandon utan också ett stort antal ukrainska hantlangare skyldiga till andra världskrigets folkmord på judarna, Holocaust. Historieskrivningen om allt detta är idag inte bara en angelägenhet för historiker utan också för många andra intressenter, både politiker och intellektuella i det postkommunistiska Ukraina och exilukrainska grupper i Nordamerika som sinsemellan har radikalt olika tolkningar av Ukrainas historia, syn på det nutida Ukrainas situation och förhoppningar om Ukrainas framtid.

Det fanns ett embryo till ett fritt Ukraina under åren kring första världskrigets slut och bolsjevikernas maktövertagande i Ryssland. Annars uppstod den första oberoende ukrainska staten någonsin när Sovjetunionen föll sönder 1991. Ukraina är en i politiskt och ekonomiskt avseende svag och splittrad stat av Frankrikes storlek i Europas utkant. Men, vad värre är, det är en stat som ständigt slits mellan olika historier, erfarenheter och minnen som hotar dess utveckling mot demokrati och rättsstat och hindrar dess integration i europeiska nätverk.     

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor