Kan kvinnor verkligen få nobelpris? Några nedslag i nobelhistoriken I

Publicerad

Vetenskapsradion har just sänt två program om ”kvinnor som blåstes på nobelpriset”: Marietta Blau och Lise Meitner. Så någon kan ju faktiskt undra om kvinnor överhuvudtaget kan få nobelpris. Alfred Nobel skrev ett testamente några år tidigare än det berömda och i det står att man kan prisbelönas ”vare sig man är man eller kvinna”. Men i det slutliga testamentet hade han ändrat det till ”vare sig man är skandinav eller inte”. Det gjorde han säkert inte för att utesluta kvinnor, men i en av de fem Nobelkommittéerna har man faktiskt på allvar diskuterat frågan. Det gjordes i den allra första Nobelkommittén, den norska. Det var nämligen så att när Alfred Nobel avlidit gick hans testamentsexekutorer runt bland de av tilltänkta prisutdelarna och frågade om de var beredda att utse pristagare. I Stockholm sa Vetenskapsakademien, Karolinska institutet och Svenska Akademien alla ”Nej tack”, men i Kristiania (Norge) sa man ”Ja tack”. Så det tog några år att övertala de svenska prisutdelarna, men i Norge tillsatte man en kommitté för fredspriset redan ett halvår efter Nobels död. Varje Nobelkommitté består av fem personer och det är i den norska kommittén man diskuterar om kvinnor kan utses till pristagare. Argumentet lyder ungefär så här: ”Det vet ju alla att kvinnor är intresserade av fred, men blir det verkligen något av det intresset?”

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor