matpriser och bioenergi
Ska man egentligen blogga om de höga jordbrukspriserna? Är inte ämnet uttjattat till leda? Dessutom har priserna sjunkit jämfört med rekordnoteringarna i mars. (Från ett konsumentperspektiv ter sig dock bilden annorlunda ut. Det först nu som de tidigare prishöjningarna på jordbruksråvaror har fortplantat sig till livsmedelsbutikerna.) Vad beror dessa prishöjningar på? Biobränsle? Kinesernas ökande aptit? Torka i Australien? Spekulation? Många har haft synpunkter och den populära debatten har varit starkt färgad av värderingar och egenintresse. Därför är frågan varför priserna steg så mycket och så plötsligt intressant även om prisnivån nu har sjunkit en del. Eftersom jordbrukspriserna har stigit mycket kraftigt under en kort tid (uppgången började på allvar hösten 2006) från att ha varit var låga och i reala termer sjunkande under en mycket lång tid, måste förklaringen sökas bland de variabler som uppvisar rejäla förändringar under de senare åren snarare än bland de variabler som uppvisar en långsam trendmässig utveckling. Av det skälet är det en missuppfattning att så kraftigt betona betydelsen av Kina som många tyckare har gjort. Ökad efterfrågan på kött i Kina har hävdats leda till en kraftig ökning av efterfrågan på spannmål för foderändamål. Ser man dock på de förändringar som har inträffat i användningen av spannmål under 2000-talet så har föda ökat med 4%, foder med 7% och industriell användning som främst omfattar etanol, med 25%. Ett annat sätt att se på saken är att påpeka att etanolen har enligt beräkningar av WB ekonomen D. Mitchell, absorberat 70% av majsproduktionsökningen 2004-2007. Spannmålsproduktionen har under samma tid utvecklats ofördelaktigt med torka och skördar under genomsnittet i flera regioner. Den ovannämnde författaren uppskattar vidare att en tredjedel av konsumtionsökningen av vegetabiliska oljor har kommit från biodiesel. Dessa enkla reflektioner visar att bioenergin har tydligt bidragit till jordbruksprisprishöjningarna och att konflikten mellan mat och bioenergi inte kan ignoreras. Olika modellbaserade beräkningar som organisationer som WB, IMF m.fl. har gjort tyder på samma sak även om storleksordningen på skattningarna varierar.
