På promenad med Ernst Mayr

Under en promenad för några dagar sedan upptäckte jag en sällsynt växt. Jag såg små ljuslila foderblad med en liten vit blomma i mitten som lös likt stjärnor i det glesa gräset. Det var toppjungfrulin, en art som in till förvillelse är lik den vanligare växten jungfrulin. Du skiljer dem åt på att toppjungfrulin har stödblad som skjuter ut mellan blomknopparna längst upp i blomställningen. Jag är fortfarande osäker på artbestämningen och väntar på expertsvar.Vad spelar det egentligen för roll? För det första kan man ju fråga sig om man ska bry sig om att dela in levande organismer i arter överhuvudtaget. För det andra har stödbladen vid blomknopparna knappast någon stor roll i växtens liv. Så varför bryr jag mig?Jo, jag sitter och läser Ernst Mayrs bok ”The growth of biological thought” från 1982. Mayr var en narcissistisk (ja, faktiskt) evolutionsbiolog som dog 2005 efter ett liv av aktivt deltagande i den vetenskapliga debatten. Mayr har gjort stora insatser för att utreda vad som menas med arter inom biologin. Jag skriver utreda, för ingen har hittills lyckas ge en definitiv definition av begreppet art. Var är filosoferna när de verkligen behövs?Mayr betonade vikten av förökningsbarriärer mellan arter. När det gäller toppjungfrulin finns det en effektiv barriär som förhindrar korsning med jungfrulin. Vanligt jungfrulin har nämligen dubbelt så många kromosomer som toppjungfrulin. En korsning mellan dem – ingen omöjlighet – skulle skapa en individ med tre kromosomuppstättningar. En sådan individ skulle inte kunna föröka sig. Reduktionsdelningen, som behövs när könscellerna ska bildas, skulle inte fungera. Om du delar tre i hälften så får du knappast ett heltal som resultat.Fast det är klart. Det är ju lättare att titta på stödbladen i blomställningen än att räkna kromosomer. Men om de här två arterna har en effektiv reproduktiv isolering tack vare skillnader i kromosomuppsättning, varför är de då så till förvillelsen lika?