Annons

Tokigt om evolution

Författare: 

Publicerad

2013-08-12

Evolution kan användas som ett märkligt argument. Ett exempel på en felaktig användning dök nyligen upp på Svenska Dagbladets opinionssida. Göran Burenhult och Staffan Lindeberg berättar för läsare att människans matsmältningsapparat formades för 30 miljoner år sedan. Det är inte den enda felaktigheten i texten.

Ett vanligt missförstånd kring evolution handlar om att arter skulle ha utvecklats under en speciell tid för att sedan “vara klara”. Det gäller till exempel “levande fossil”, ett begrepp som bör undvikas eftersom det ger en felaktig bild av att evolutionen skulle ha avstannat bara för att en organism sett likadan ut under väldigt lång tid – när det i själva verket krävs evolution för att upprätthålla ett utseende. Det är inte samma hajar som simmade runt dinosaurien Spinosaurus som lever idag. På samma sätt menar Burenhult och Lindeberg att när du “sväljer en tugga är ditt matsmältningssystem och din ämnesomsättning i princip den samma som hos en människa för 100 000 år sedan”. Men det är ju fel, och hade de inte just menat att det formades för 30 miljoner år sedan?

För ungefär 7000 år gjorde en mutation det möjligt för en del individer i centrala delarna av Europa att dricka mjölk i vuxen ålder utan att få magproblem. Liknande mutationer har uppstått i andra delar av världen . Alla bär inte på mutationen, så det gäller inte alla människor på hela jorden. Vi är olika.

Förmågan att bryta ner stärkelse är mycket bättre hos människor än hos andra människoapor och är bättre hos befolkningsgrupper som länge ätit en stärkelserik diet. Så när författarna till artikeln skriver att “moderna dna-analyser visar att det inte skett någon förändring i vår genetiska uppsättning de senaste 40 000 åren” så är det helt enkelt fel. Förmågan att bryta ner stärkelse och att bryta ner mjölksocker i vuxen ålder har förändrats efter det.

Välfärdssjukdomar är nog så allvarliga i sig, det går inte att för den skull använda falska argument i hopp om att hitta en lösning. Det hjälper ingen.

Kommentera:

31

Dela artikeln:

Kommentarer

Saker och ting händer förvånasvärt snabbt.

http://www.pnas.org/content/108/41/17040.abstract

Trams!!!
Det författarna säger är ju att vårt matsmältningsystem inte har förändrats nämnvärt under de senaste 10 000 åren då spannmålsprodukter blivit vår huvudföda och att dessa fröer har en evolutionär fördel av att göra sig så oätliga som möjligt för predatorer genom kemisk krigsföring i form av antinutrienter och rena gifter.

Är du vegan eller bara vegaterian för att kunna blunda för denna fakta?

Naturligtvis är vårt matsmältningssystem ett resultat av vår evolutionära historia, liksom den har förändrats när vi bytt föda och våra tillagninsmetoder förändrats genom historien. Läs gärna mitt inlägg. Det handlar inte om kost eller matsmältning i sig. Det handlar om hur begreppet evolution användes av artikelförfattarna. Syftet var att visa att vi människor inte blev "färdiga" under någon viss tid under vår historia utan att vår evolution bäst ses som en fortgående process.

Som exempel, med länkar till vetenskapliga artiklar, tog jag upp att laktostolerans och effektivare nedbrytning av stärkelse utvecklats hos flera mänskliga populationer under kort tid -- de senaste 10 000 åren. Det artikelförfattarna skriver är att vårt matsmältningssystem inte förändrats under de senaste hundra tusen åren och jag tyckte att mina två exempel på ett tydligt empiriskt sätt motsade detta. Artikelförfattarna skriver också att "människans matsmältningsapparat och ämnesomsättning formades för över 30 miljoner år sedan" och där tycker jag att de ur en snäll synvinkel är otydliga, skulle jag vara sträng så hävdar jag att de motsäger sig själva. De skriver vidare att "moderna DNA-analyser visar att det inte skett någon förändring i vår genetiska uppsättning de senaste 40 000 åren" och det är helt enkelt fel (referens).

Om vi nu ska gå in på fröerna -- artikelförfattarna ger även förslag på vad man bör äta och i deras förslag ingår frukt och bär, som innehåller frön, samt nötter som är frön. Jag har svårt att förstå vad som skulle skilja dessa frön från dem som författarna menar skyddar sig "genom att anrika skyddsämnen [...] i särskilt hög koncentration". Å andra sidan är det inte näringsinnehållet och sekundära metaboliter som kan försvåra näringsupptaget som är min poäng -- den är snarare att artikelförfattarna använder begreppet evolution på ett ovetenskapligt sätt.

Jag har svårt att se hur min egen kosthållning skulle påverka mina påståendens giltighet. Själv är jag övertygad om att kosten är en viktig bidragande faktor för epidemin av välfärdssjukdomar, men jag köper inte artikelförfattarnas evolutionära resonemang eftersom det bevisligen inte stämmer och eftersom de använder begreppet evolution på ett felaktigt sätt. Om du har läst bevis i vetenskapliga artiklar för att stärkelsenedbrytningen inte blivit mer effektiv genom genfördubblingar i samband med jordbrukets framväxt så får du gärna dela med dig av dem.

Slarvig läsning

Jag blir lite förvirrad när jag läser dina invändningar mot Borenhult och Lindbergs inlägg i SvD. Såvitt jag kan se bygger du en halmdocka (http://sv.wikipedia.org/wiki/Halmdocka) genom att tolka framställningen i artikeln som att Borenhult och Lindberg hävdar att den mänskliga matsmältningsapparaten idag är fullkomligt identiskt med hur det såg ut för länge sedan. Du sätter sedan eld på halmdockan genom att anföra två motexempel.

Att refutera en teori genom motexempel är naturligtvis en kraftfull argumentation men det är en väldigt svår läsning att få det till att Borenhult och Lindberg inte skulle acceptera en kontinuerlig evolution och de sentida mutationer som du exemplifierar. Tvärt om så markerar man ju tydligt att ett det finns utrymmer för detta. Det som hävdas (och som du korrekt citerar) är att när du "sväljer en tugga är ditt matsmältningssystem och din ämnesomsättning *i princip* den samma som hos en människa för 100 000 år sedan". Reservationen "i princip" visar att författarna är mycket väl medvetna om att det skett vissa förändringar.

Du ger ytterligare ett citat, “moderna dna-analyser visar att det inte skett någon förändring i vår genetiska uppsättning de senaste 40 000 åren”, och du konstaterar, med stöd av två motexempel, att "det helt enkelt är fel". Här gör du dig däremot skyldig till en felcitering genom att utlämna den faktiska kvantifieringen. Det fullständiga citatet är "Moderna DNA-analyser visar att det inte skett någon förändring i vår genetiska uppsättning de senaste 40 000 åren – mindre än 0,02 procent."

0,02 procent är inte mycket, men med tanke på genomets storlek torde de två mutationer du anför väl rymmas inom detta. Ditt påstående att "det helt enkelt är fel" är alltså helt enkelt fel.

Det jag ser som en av Borenhult och Lindbergs huvudpoänger är att det givet de analyser de åberopar inte finns utrymme för några *stora radikala* skillnader i hur matsmältning och ämnesomsättning ser ut i nutidsmänniskan jämfört med för 40 eller 100 tusen år sedan. Om detta ska ifrågasättas så måste du rimligtvis visa på brister i de anförda DNA-analyserna snarare än något annat.

Jag tycker också att det saknas anledning av att vara raljerande över att Borenhult och Lindberg talar om olika tidsspann. Man för fram att grundprinciperna för primaters matsmältningsapparat uppstod för 30 miljoner år sedan. Sedan har (eller snarare tidigare) har man ett exempel där man tar till en rund siffra på 100 000 år och gör ett påstående där man extrapolerar från data om hur DNA såg ut för 40 000 år sedan. Jag finner det ganska absurt att göra tolkningen att Borenhult och Lindberg i sin artikel på något sätt påstår att det inte skett några förändringar på de mellanliggande 29.9 miljoner åren.

Med allt detta sagt så finner dock även jag det svårt att helt följa Borenhult och Lindbergs i den senare delen av artikeln. Jag är inte riktigt säker på vad de egentligen vill ha sagt och som du påpekat så är påståendet att mjölk skulle vara en artfrämmande föda för människan olyckligt eftersom det åtminstone till viss del är felaktigt.

Tack för din välformulerade kommentar. Jag håller med i din invändning om att Borenhult och Lindberg lämnar utrymme för en viss osäkerhet. Jag valde att inte ta upp det eftersom de argumenterar på ett sätt som om osäkerheten inte fanns där, men också för att det hade blivit en betydligt längre text. Jag valde helt enkelt att angripa deras argumentationskedja. Att artikelförfattarna refererar till evolutionshistorien på ett otydligt sätt är olyckligt och gör det svårt att bemöta deras påståenden.

Jag är helt enig med dig om din sista mening. Just idén om att det skulle finnas en specifik "artföda" för människan som skulle vara ett resultat av den föda som intagits under en specifik tid i vår utvecklingshistoria, att matsmältningsapparaten skulle vara anpassad till just denna föda, det är just det som jag vill argumentera emot.

Någon halmdocka tycker jag inte att jag gör eftersom jag inte tycker mig måla upp en falsk bild av artikelförfattarnas åsikter. Det kan man naturligtvis diskutera, men precis som jag skriver i inlägget är det hur de använder begreppet "evolution" som jag argumenterar emot. Men som sagt, jag är helt enig med dig att jag kunde ha nyanserat mitt sätt att presentera deras åsikter. Det är ju trots allt så att endast en liten del av vårt genom (dna) består av proteinkodande gener, en liten mutation kan få en stor effekt -- till exempel göra det möjligt för vuxna människor att dricka mjölk utan att få magbesvär.

Nu sa jag samma sak men lite kortare nedan. Ingen normalbegåvad människa uppfattade artikelförfattarna annorlunda. Dessutom, även om dina citat hade varit korrekta så begriper ju alla som gått ur grundskolan att evolutionen inte är någon som sker en tid och sedan stannar upp i något färdigt stadium.

Det blir då ännu mer konstigt när du efter 2-3 påpekanden om att du missuppfattat/förvrängt författarnas uppfattning i frågan återigen hävdar att det du vill argumentera emot är fortsatta samma missuppfattning. Nämligen att människans "artföda" skulle vara något som intagits "under en specifik tid".

Ska detta tolkas som att du efter fler påpekanden om att du inte fattade budskapet i artikeln fortfarande inte fattar?

Jag tycker mig inte ha missuppfattat eller förvängt författarnas uppfattning i frågan. I själva verket företräder de en tanketradition som funnits en längre tid, medan de argument jag för fram är mer sentida. För att förtydliga min poäng kan du läsa den här recensionen i The Guardian av boken Paleofantasy som tar upp just den här debatten.

Sedan vill jag tillägga att artikelförfattarna skriver att "föreställningen att bröd och mjölk inte skulle vara artfrämmande föda är stark", därför gav jag exempel på just evolutionära anpassningar som förbättrar upptaget av näringen i mjölk och stärkelse.

Så det kanske fortfarande lutar åt att du inte har fattat vad de har skrivit.

Jag ifrågasätter inte att man kan hitta skriande okunskap om evolution i USA, Somalia och på andra platser där folk inte får lära sig tillräckligt i skolan. Men vad man än kan säga om den svenska skolan så kan ingen normalbegåvad människa gå igenom grundskolan utan att uppfatta vad evolution är för något.

Men du vill alltså på fullt allvar hävda att de två artikelförfattarna inte har tillräckliga kunskaper om evolutionen för att ta sig igenom åk6?

Sedan är det såklart en helt annan sak var man ska dra gränsen för "artfrämmande". Många djur är till exempel motståndskraftiga mot gifter hos ormar som jagar dem eller som de äter, men inte helt immuna (t.ex. honungsgrävling, igelkott och jordekorre). Är det då artegen föda när honungsgrävlingen äter en orm som ger den ett farligt bett (om 100 000 år kanske honungsgrävlingen är helt immun, eller ormens gift dödligt för den) eller slutar jordekorre att vara skallerormsmat för att de blir motståndkraftiga mot giftet?
Det är samma sak här, att man som vuxen kan bryta ned laktos betyder inte att laktos är nyttigt och det betyder inte heller att allt annat i mjölken (t.ex. vaselprotein) har blivit nyttigt för människan att äta. Vi kan däremot säga att det har varit en fördel för människorna i norden att kunna bryta ned laktos.

Mad menar du med att mat är "nyttig"

Att mat skulle ätas för att den är "nyttig" är ju faktiskt ett mycket modernt påfund. Att det dessutom skulle finnas speciellt artegen föda som djur bör hålla sig till är ju helt enkelt inte sant. Många djur är specialiserade på viss föda, men det är inte samma sak som att annan mat är skadlig för dem, i fall de skulle få tag på den. Däremot inte sagt att viss mat kan vara skadlig/giftig för vissa djur men nyttig för andra.

Djur väljer nog sin föda på andra kriterier.
1 Går det att få tag på (utifrån mina förutsättningar som djur. Svårt för en fjäril att jaga harar till exempel)
2 Går det att stoppa i munnen
3 Går det att tugga (om jag nu har tänder vill säga)
4 Gör det mig mätt (finns tillräckligt energiinnehåll och livsnödvändiga spårämnen)
5 Har jag eventuellt lärt mig av mina föräldrar att hitta maten eller att jag borde undvika det.
6 Har jag ätit det förut med lyckat resultat. eller blev jag sjuk (därför äter vi inte gärna sådan mat som vi råkade stoppa i oss under senaste vinterkräksjukan)

återupprepa, prova, utvärdera och lär av misstag samt studera andra (eventuellt art)fränder.
Listan kan nog göras längre men du kommer aldrig att komma till punkten där ett djur väljer bort föda på grund av att "det där passar inte min art". Det är bara hittepå :-)

Ja det är ju också ett begrepp utan klara gränser som autister m.fl. vill ha det. För ett svältande barn är ju socker blandat med margarin nyttigt och för en person som lever med morötter som basföda så är inte morötter så nyttigt.

Sedan är det snarast motsatsen, djur utvecklas kring den föda de har tillgång till, de utvecklar inte kosthållning efter vilken föda de gillar.

Det sista är helt rätt och enda gången man behöver bry sig om vilken föda man väljer är ju när det finns föda som djuret inte är utvecklat för att äta. Om du häller ut mängder av småkakor och bröd i skogen så äter vildsvinen det och får karies och andra välfärdssjukdomar, häll ut potatis och sockerbetor och vildsvinen fortsätter att vara friska. Vildsvinen hoppar inte över baugetten för att den är artfrämmande, tvärtom de tycker att den är det godaste de kan hitta i skogen. Baugetten innehåller nämligen precis det de letar efter, snabba kolhydrater, men i en koncentration långt mycket högre än de kan finna naturligt. Så länge det inte finns bröd i skogen är det inget grisarna behöver tänka på, utan de kan bara äta allt de kommer över som smakar gott. Samma sak är det med människor om man släpper ut dem i det vilda utan människoskapad föda, helt oavsett om det ställe de släpps ut på mest tillhandahåller frukt eller mest feta djur.

Man hänvisar till evolutionen titt som tätt! Rätt så irriterade, då inte ens evolutionsteorin full bevisad, utan bara en såkallad vetenskaplig teori.
När kommer vetenskapen granska evolutionsteorin vetenskapligt?

Suck! Du vet uppenbarligen inte vad en vetenskaplig teori är och hur naturvetenskapligt arbete bedrivs. Evolutionära hypoteser granskas kontinuerligt i tusentals nya vetenskapliga artiklar. Att påstå att vetenskapen inte granskar evolutionsteori är helt enkelt mer felaktigt än fel. Wikipedia har en bra definition på en vetenskaplig teori "A scientific theory is a well-substantiated explanation of some aspect of the natural world, based on a body of knowledge that has been repeatedly confirmed through observation and experimentation. Scientists create scientific theories from hypotheses that have been corroborated through the scientific method, then gather evidence to test their accuracy."

http://en.wikipedia.org/wiki/Wronger_than_wrong
http://en.wikipedia.org/wiki/Scientific_theory

Ja! Just det är mitt stora problem, jag vet ingenting och jag vill gärna veta! Jag känner till att evolutionsteorin beskrivs kontinuerligt, men ifrågasatts det någonsin i vetenskapliga artiklar?

Evolutionsteori består av en stor mängd teorier så "evolutionsteorin" i sin helhet kan inte ifrågasättas utan i så fall får det bli ett stort antal "delifrågasättande". Vissa delar ifrågasätts aldrig sedan den moderna syntesen (evolution + genetik) då de har sådan oerhört stöd att de kan betraktas som faktum. Att livet har en lång gemensam historia och att nya former kommer från äldre liksom att liv förändras över tid genom naturligt urval och slumpen hör dit. För att ifrågasätta detta krävs det data som är i mycket stor utsträckning inkompatibla med detta och sådan data finns inte - men det har gjorts ett stort antal experiment som borde ha gett det om det inte hade skett och sker en evolution! Ytterligare en aspekt är att andra vetenskapsgrenar som fysik och kemi ger stöd t.ex. vid åldersdatering. Det är alltså inte bara "evolutionsteorin" som måste vara felaktig utan även fysiken, kemin och genetiken.

Andra teoribildningar är mer ifrågasatta. När det gäller hypoteser är det självklart så att vi dagligen förkastar felaktiga hypoteser. Det kommer ständigt nya idéer som att fenotypen ofta går före en genetisk förändring genom fenotypisk plasticitet. Detta skulle kunna exemplifieras med att förmågan att äta något kommer först (plasticitet) och den genetiska förändringen att utnyttja födan bättre och bättre kommer därefter - de individer som är bra på detta överlever bättre och får fler avkommor.

Jag länkar till lite vettiga artiklar på Wikipedia i ämnet
http://en.wikipedia.org/wiki/Evolution_as_fact_and_theory
http://en.wikipedia.org/wiki/The_modern_synthesis
http://en.wikipedia.org/wiki/Geologic_dating

Den här boken rekommenderas (Författaren ville egentligen ha titeln Evidence for Evolution)
http://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?ac_used=no&search_word=w...

Hej Laszlo, det kanske vore lite lättare att besvara din fråga om du kunde vara lite mer specifik, eftersom evolutionsteorin innefattar ganska många olika komponenter. Är det någon särskild aspekt av evolutionsteorin du tycker borde ifrågasättas?

Tack Mattias!
Utgångspunkten för evolutionsteorin är livets uppkomst på jorden, eller hur?
Att hoppa över artgränser, mao en organism blir en annan organism, till ex en amöba blir flercellig, finns det någon konkret exempel?

Artgränser är inga klara gränser. Det är en mänskligt skapad indelning som inte är exakt.

Det finns ju två exempel i texten här på förändringar av arvsmassan. Dessa har skett på några tusen år, det nämns också att arvsmassan förändrats 0,02% på 100 000 år. Den art som är närmast släkt med oss delar nästan 97% av sin arvsmassa med oss. I den förändringstakten skulle det alltså ta 15 miljoner år att utvecklas från den ena till den andra arten.
Räcker inte det som bevis för att en art KAN bli en annan?

Hej Laszlo, det blir lite trångt här - fortsätter längre ner.

Roligt att du ligger så långt efter att du tror att du ska lära Lindeberg något om evolution som hör hemma i mellanstadiet. Är det så att du ärligt tror att Lindeberg hade fel i den här frågan? (För om svaret på det är ja så måste du vara väldigt korkad).

Hej!

Beklagar sorgen med kommentarsfältet. Jag kom att tänka på en annan sak som är lite grann relaterad -- som någon som pysslar med domesticering måste jag ju påpeka att inte bara vi utan (framför allt och kanske desto mer) har växterna och djuren som människor äter förändrats drastiskt de senaste 10 000 åren. Sedan domesticeringen har urvalet på växter nog inte varit i riktningen kemisk krigföring mot människans tarmsystem utan tvärtom.

Om jag får tid ska jag ta en liten simtur i litteraturen och se vad jag hittar :)

Hälsningar

martin

"Jag har svårt att se hur min egen kosthållning skulle påverka mina påståendens giltighet"

Say, no more, say no moooore! (du kanske är lite för ung för att ha sett Monty Python - googla). Det artikelförfattarna är ute efter är att spannmål (fröer) har försvarsmekanismer för att undvika att bli uppätna såsom antinutrienter som lektiner och fytiner och säkert hundratals andra ämnen. Att vi under evolutionen har blivit bättre på att hantera stärkelse genom mutationer i genen för salivamylas bevisar inte att vi är anpassade för en föda dominerad av spannmål och alla dess antinutrienter.

Evolution kräver tid. Det är inte troligt att 10 000 år (typ 300 generationer för människa) har anpassat oss ens i närheten lika mycket som naturliga fröätare som möss och fåglar har i deras mångmiljonåriga evolution för att kunna äta frön.

Sorry dude...du är en biased vegan!!!

En annan aspekt på det hela:
Att evolutionen har utformat vårt matsmältningssystem för att kunna tillgodogöra sig de livsmedel som finns/fanns i en viss miljö betyder inte att alla livsmedel som inte finns i den miljön skulle vara sämre. Huruvida någonting, ta vitt mjöl tex, förekom i den miljön vi levde i för 40000 år sen säger inget om hur lämpligt eller olämpligt det är som föda.

En jämförelse:
Säg att du har en mountainbike, den är optimerad enkom för att ta sig fram i skogen och på små stigar utan kompromisser. Det innebär att du kommer att kunna cykla snabbare på den i skogen än vad du kan med en racercykel. Men det innebär inte att du kommer att kunna cykla snabbare i skogen än vad du kan på en asfalterad väg med samma cykel, du kommer ändå att vara snabbare på landsväg än i skogen.

På samma sätt kan det vara med livsmedel och vår kropp, att vi är anpassade för att på ett optimalt sätt kunna tillgodogöra oss näring från vissa typer av livsmedel som fanns i vår miljö för ett antal tusen år sen betyder INTE att alla livsmedel som inte fanns i den miljön automatisk är sämre eftersom vi inte är anpassade för dem.
HUR vårt matsmältningssytem utformats, genom evolution, är egentligen inte intressant i det här sammanhanget, det som är intressant är hur vår kropp mår då vi stoppar i oss olika saker, oavsett om det är rötter, fläskkotletter eller marshmallows.

Hej igen Laszlo, det är lite förargligt med fördröjningen i publiceringen av inläggen, men jag antar att moderering är nödvändig. Jag ser att Ola Svensson redan hade börjat en dialog med dig, men jag kör på vid sidan om.
Jag kan också rekommendera dig att istället/parallellt ställa frågor på min blogg här, där jag förhoppningsvis kommer att tjafsa en del med vissa personer som definitivt inte accepterar någon evolution:

http://mattiaswebarchive.blogspot.se/2013/08/nagra-varianter-for-hur-liv...

Det låter som om du har en helt annan typ av frågor än de som har med Emils ursprungliga inlägg att göra, så det kanske vore en bra idé att flytta diskussionen någon annanstans.

När du säger att utgångspunkten för evolutionen är uppkomsten av liv, så har du principiellt helt rätt. I och med att vi har en övergång till liv så lämnar vi kemins område och får självreplikerande organismer som är åtkomliga för selektion och evolutionära processer.

I praktiken har vi såvitt jag vet inte några spår efter den här processen, då inga fossila spår återstår av dessa första organismer. Det är också möjligt att inga spår finns kvar av de kemiska processer som startade hela förloppet, men kanske finns det rester kvar som kan iakttas i biokemin hos nu levande organismer. Det vi för närvarande har är spår av encelligt eller få-celligt liv under miljarder år, inklusive geokemiska evidens som visar att fotosyntetisk aktivitet blir alltmer dominerande och gradvis ökar mängden syre i atmosfären.

Om du ber mig om grundläggande argument för att evolution verkligen har skett, så skulle jag framför allt hänvisa till en kombination av fossila och geologiska evidens, samt jämförande genetiska evidens som visar på släktskap mellan alla organismer.

När det gäller olika viktiga steg i evolutionen så har vi sällan eller aldrig möjlighet att se det ske i laboratoriet, utan vi är hänvisade till fossila spår och/eller genetiska spår i organismers genom.
Vad gäller övergången från encellighet till flercellighet så finns det experiment som har tvingat fram en del sådana händelser i laboratoriet, men det är naturligtvis bara begränsade steg man hinner observera under så kort tid:

http://www.dailygalaxy.com/my_weblog/2012/01/key-step-in-evolution-from-...

(Sexuellt reproducerande) arter bildas genom att olika populationer av en art gradvis blir reproduktivt isolerade från varandra. Slutpunkten blir att de så småningom är så genetiskt olika att de inte längre kan para sig över gränserna. Det finns emellertid andra mekanismer som kan förhindra parning mellan populationer som inte är genetiskt isolerade (inklusive geografiska avstånd), och vissa exempel har man kunnat iaktta inom ramen för vetenskapliga studier:

http://www.talkorigins.org/faqs/faq-speciation.html
http://www.talkorigins.org/faqs/speciation.html

Ett av de elegantaste exempel jag känner till utgörs av den amerikanska äppleflugan Rhagoletis pomonella, som håller på att delas upp i en ursprunglig ras som är specialiserad på hagtorn, och en ras som är specialiserad på äpplen som inte fanns där innan nybyggarna kom dit. Dessa två raser är reproduktivt isolerade från varandra genom en stark association med respektive värdväxt, och även därför att deras värdväxter sätter frukt vid olika tider på säsongen.
http://en.wikipedia.org/wiki/Apple_maggot

Tack Mattias! Jag kommer läsa din blogg och kanske fråga sen.

Om man vill studera evolution och mutation gör man det med fördel hos bakterier. Dels för den snabba delningstakten, dels för deras förmåga att muteras. Ett exempel ses när bakterier (streptokocker, e. coli) utsätts för antibiotika. Under en antibiotikakur, som varar 5 dagar, har några bakterier utvecklat resistens genom mutation. Detta är ett av sjukvårdens mest akuta problem idag.

Tack för många vettiga kritiska kommentarer! Ni sätter ord på vad jag tänker också.

Att något tåls något bättre nu än på stenåldern, betyder naturligtvis inte att det är optimalt.

Samma går igen bland våra sällskapsdjur och tamdjur: Korna har bevisligen mer omega3 och bättre fettsyrasammansättning om de får bara gräs, än om de fått spannmål (kraftfoder). Hundar kan använda spannmål inkl. vete som föda, men blir av med diverse välfärdssjukdomar och allergier när de får färskfoder med inget eller mycket lite (av bättre och mer gammaldags) spannmål eller om man ger dem BARF.

Att folk blir friskare av att utesluta spannmål, ska vi ju inte bortse från. Nu vet jag inte hur mycket forskning som finns, men beprövad erfarenhet är vetenskapligt det med. Blir folk av med allergier genom att utesluta spannmål t.ex. så ljuger eller somatiserar de inte, bara för att man inte forskat närmare på det.

Jag är kristen och och det av en mycket logisk anledning!Trots studier av både skapelseberättelsen och Bibeln i övrigt samt Evolutionsteorin och dess argument så kan jag inte tro på Evolutionen pga alla "dead ends"!Det fattas eller saknas logik, bra förklaringar och viktigast av allt...hållbara bevis!Tid...att något har tagit si och så många år är i sig inget som helst bevis!Att tro på en Gud däremot kräver tro och ödmjukhet och ansvar inför en myndighet, och ansvar och plikt är något som människor i allmänhet inte riktigt vill veta av i sina så kallat fria liv! Man kan inte analysera Gud och sätta honom i ett provrör eller labb, men å andra sidan innebär ju inte det att han inte existerar. Det finns flera "verkligheter" som vi vet finns, men som vi inte ser.Om ni vill så läs gärna hebreerna 11:1 samt romarna 1:20 och försök förstå vad jag menar. Universum, jorden, livet, ekosystemen och allt vi ser i naturen är så fantastiskt och organiserat att vi bara kan tappa hakan i förundran och beundra!AMEN

Pratande ormar, förbjudna frukter, massutrotningar, jungfrufödsel med en ande är verkligen ett lockande och fullt godtagbart alternativ!

För övrigt är jag helt säker på att det finns en tekanna i bana någonstans mellan jorden och mars. Ingen har hitintills lyckats motbevisa att så är fallet - så då kan det ju vara sant.

Usch vilket tråkigt inlägg. Jag ogillar när man jämför religion med vetenskap. Vetenskap är inte en tro, det är ett tillvägagångssätt, en attityd. Precis som du säger så kan gud inte stoppas i ett provrör. Det är kärnan i varför religion och vetenskap aldrig ska jämföras som "det ena eller det andra". Du kan både tro på gud och forska i evolution.

"moderna dna-analyser visar att det inte skett någon förändring i vår genetiska uppsättning de senaste 40 000 åren” så är det helt enkelt fel."

Det har skett **tusentals** förändringar i våran DNA de senaste 40,000 åren.

Vilken vetenskapsman är det som påstår att det inte skett någon förändring i vår genetiska uppsättning? Eller är det en politiker? Jag hänger inte med men det är det tokigaste jag läst.

Att vissa etniska grupper eller s.k. genetic populations har utvecklat laktos tolerans är endast ett väldigt litet exempel på alla skillnader som skett.

Den siffran jag såg i kommentarerna 0.02% skillnad har jag inte heller sett förut men det kan rymmas mycket information inom 0.02% speciellt om 90% utav information är totalt åsidosatt dvs. inaktiv.

Statistisk är alltid kontraintuitiv, till exempel om jag flyttar på ATGCCCCGGG till ATGCGGGCCC så har det skett 0.00% skillnad på bokstäverna, däremot har jag flyttat på dem vilket inte syns inom den statistiken.

Mvh,

Knezh Lynd

Jag stödjer i stort sett det du skriver.

Du kritiserar förenklingen av evolutionsbegreppet och bristen på viktiga detaljer förmodar jag.

Det är extremt dålig journalistik av den du kritiserar, ungefär som ett paradexempel: "mannen sköts med en

22-millimeterspistol". Om nu kalibern hade någon särskild betydelse i fallet, borde väl just

kriminaljournalisten ha vetat att det i princip inte existerar "22-millimeterspistoler".

Jag anser att evolutionen är en i stort sett kontinuerlig process som dock ibland bromsar in, för att sedan

åter accelerera. Intervallen kan vara korta, långa eller extremt långa.

Inbromsningarna sker när arten funnit sin "rätta" plats i sin miljö. Accelerationer sker vid

miljöförändringar, andra förändringar, eller när arten utvandrar från sitt ursprungliga habitat.

"Andra förändringar" kan när det gäller människor, men även kanske vissa djur, främst flockdjur, handla om

kulturella förändringar, eller om man så vill, förändringar i kollektivt beteendemönster. Dessa

förändringar kan i sin tur ha underliggande orsaker.

Bo Strömberg

Lägg till kommentar