Ut med Linné och in med nästa stora grej

Jag brukar hävda att idéer är viktigare än personer. Därför kan jag känna att förra årets Linnéjubileum slog fel. Fokus låg ofta på den historiska personen Linné i stället för på hans bidrag till vetenskapshistorien. För Linnés systematiska undersökningar av organismer har haft långt större betydelse än de kuriosaliknande observationer som gett honom titeln ”världens första folklivsforskare”. Och vad kan hans tvättbjörn lära oss om biologi? Men det finns en person vars idéer har utökat vår kollektiva kunskap om oss människor och allt levande på ett mycket mer genomgripande sätt.Nu närmar sig nästa stora vetenskapshistoriska jubileum. Kanske är jag naiv, men den här gången hoppas jag att fokus kommer att ligga på idéerna. Det är inga små idéer det handlar om, utan biologins innersta kärna. För 2009 är det två hundra år sedan Charles Darwin föddes och samtidigt hundrafemtio år sedan han gav ut boken ”Om arternas uppkomst”. Idéhistoriker kan få träta om huruvida det var Aristoteles, Galen, Linné eller varför inte Georges-Louis Leclerc Comte de Buffon som grundade biologin som vetenskap. Det är inte så viktigt. Däremot är det viktigt att förstå de idéer som Charles Darwin och Alfred Russell Wallace publicerade 1859. Theodosius Dobzhansky skrev 1973 att ”nothing in biology makes sense except in the light of evolution”. Biologin har något som fysiken saknar, nämligen en grundläggande teori som innefattar alla delar av biologin. Russell och Darwin inspirerades av samma verk av ekonomen Thomas Malthus och kom fram till samma grundläggande slutsats; att evolution genom naturligt urval format allt levande. Trots det kommer först och främst Darwin att förknippas med evolutionsteorin. Det kan bero på att Darwin var mycket grundligare och utförlig i sin undersökning av evolutionsteorins konsekvenser. Under sina senare år började Darwin också experimentellt att undersöka växter och djurs speciella utseenden och beteenden. Är du nyfiken på 1800-talets största vetenskapsman? Då kan du börja läsa här eftersom hans verk finns tillgängliga on-line.