Utan ekologi är evolutionen vilse

Nothing in biology makes sense except in the light of evolution.Det var titeln på en artikel av Theodosius Dobzhansky i tidskriften American Biology Teacher 1973. Då liksom nu är det inga biologer som ifrågasätter det påståendet. Men betoningen på evolutionen som en pågående process minskar ju längre bort från de vetenskapliga tidskrifterna texter kommer. När texter riktar sig mot allmänheten eller skolan tas bara historiska eller mekanistiska exempel upp. Då handlar det om plattektonik, epigenetik eller andra svårgreppbara processer eller biokemiska mekanismer. Men hur är det egentligen med kunskapen om den variation som finns i naturen runt hörnet? Nothing in evolution makes sense except in the light of ecology.Uttrycket lär vara myntat av Rosemary och Peter Grant. Vilka är de vad menar de med ekologi? Jo, Grants har studerat artbildning och naturligt urval på Darwinfinkar på Galapagosöarna sedan 1973. Med ekologi menar de hur den yttre levande och icke-levande miljön påverkar en organisms chanser till överlevnad och fortplantning. Om vi förkortar det till Darwins terminologi blir det hela enkelt: Ekologi = naturligt urval (och inte en sorts mjölk). Naturligt urval påverkar blåsippor med olika blomfärg lika väl som Darwinfinkar med olika näbbstorlekar.Den stora frågan kring naturligt urval handlar inte om vad det är eller om det händer utan varför det har en så avgörande betydelse. Tänk dig att du har två objekt i din hand, en glittrande sten och en hårig mus. Innan Darwin fanns det bara två svar på varför objekten ser ut som de gör. Det första svaret var att det är Guds förtjänst. Det andra svaret är att det för stenen beror på kristallina strukturer hos mineralerna i bergarten. För musen beror det på uppbyggnaden av proteinet keratin i musens hår. Efter Darwin fanns det ett svar till när det gäller musen men inte stenen – musens egenskaper har formats av generationer av naturligt urval som hjälpt dess släktingar att överleva och fortplanta sig (Hela stycket är fritt citerat ur D. S. Wilsons bok Evolution for everyone från 2007).Om en elev inte får förståelse för det naturliga urvalet, alltså ekologin, så kommer eleven inte heller att förstå hur evolution går till. Evolutionsprocessen är inte slumpmässig. Visst, mutationer och rekombination kan skapa ny ärftlig variation, men utan det naturliga urvalet så skulle organismerna inte vara anpassade till den miljö de lever i. Det går att se bland vårblommorna i slutet av april, men varför får elever så sällan se det med egna ögon?Slutligen en konkret fråga till lärare: Varför tar ni upp så mycket om kretslopp och födovävar under ekologin, och så lite om organismernas anpassningar till platserna där de lever? Eller är det en orättvis beskyllning?