Vad händer med fåglarna?

Runt om i världen forskas det ihärdigt just nu om vad som kommer att hända med fåglar och andra organismer vid en global uppvärmning. En klimatförändring påverkar mer än bara människor, och orsakar mer än extremt väder. Vi människor kommer tillsammans att orsaka det största massutdöendet på jorden sedan dinosaurierna & co for åt pipsvängen för 65 miljoner år sedan. Men det hänger inte bara på en klimatförändring; det är en temperaturhöjning tillsammans med att människan tar allt mer utrymme i anspråk som är det sammanhängande problemet. Tyvärr har människan orsakat – och orsakar – ett massutdöende även om vi kommer tillrätta med den globala uppvärmningen. Det är något vi alla människor måste förhålla oss till, oavsett om det upprör oss eller inte.Nyligen publicerades en artikel om vad som kan hända just fåglarna vid en global uppvärming. Prognoserna tyder på att många fåglar kommer att få ett mindre utbredningsområde som också förskjuts norrut. I artikeln tas gräshoppsångaren upp som exempel. Det är en liten fågel som sitter i buskar och låter ett oavbrutet smattrande fylla försommarkvällar. Redan nu kommer det in rapporter av enstaka gräshoppsångare från delar av sitt möjliga framtida utbredningsområde i norra Sverige. Men det är också troligt att stora delar av det framtida utbredningsområdet aldrig kan tas i anspråk. De är idag täckta av barrskogar medan gräshoppsångaren vill ha halvöppna busk- och betesmarker. Barrskogarnas fortlevnad garanteras av oss människor som odlar dem. Kanske får gräshoppsångaren flytta in bredvid blåhaken i fjällens videsnår? Förutsatt att också videt kommer att finnas kvar, förstås.En komplicerande faktor med fåglar är att de flyttar. Ett forskarlag från bland annat Sverige har tidigare visat att flyttfåglarna kommer tillbaka till sina häckningslokaler tidigare nu förtiden. I Nordamerika har det spekulerats kring om inte extrema stormar mer direkt påverkar fåglarna. Sedan tidigare vet vi att det finns betydande genetisk variation i fåglarnas flyttvanor. Nu är frågan vilka arter som har tillräckligt mycket genetisk variation för att kunna anpassa sig till de förändrade livsbetingelser som vi förväntar oss inom en snar framtid. För det stora problemet för alla organismer, inklusive människan, är att allting går så fort nu för tiden. För världen har nog inte sett en så snabb förändring av förutsättningarna på 65 miljoner år.