Varför följer vi sociala normer?

Människor är som bekant sociala varelser, vi lever tillsammans i samhällen och detta kräver att vi enas om vissa normer och regler att följa. En del av dessa återfinns i formen av juridiska lagar, andra som moraliska regler eller sociala normer. Dessa regler bestämmer hur man bör respektive inte bör uppföra sig i sociala sammanhang. Om någon bryter en sådan (oskriven) regel som att vänta på sin tur så blir vi upprörda. Hur upprätthåller vi sådana normer? Vad får den enskilda människan att följa dem även när de inte alls innebär någon personlig vinning (man får t ex fortare betjäning om man går före i kön). Ett enkelt svar är att om man följer de sociala normer som finns så blir man belönad och om man inte gör det blir man bestraffad. Den som följer reglerna förtjänar beröm och den som bryter den klander. Många studier visar att om man tar bort den bestraffning som följer på normbrytande så tenderar människor att strunta i dessa normer.En studie som utfördes av neurovetaren Manfred Spitzer och hans kollegor vid universitetet i Ulm i Tyskland samt Zürichs universitet i Schweiz visar vilka delar av hjärnan som är aktiva när man följer respektive bryter sociala normer. Detta gjorde man genom att titta på hjärnan medelst funktionell magnetresonansröntgen medan två personer spelar ett spel om pengar. En person (A) får pengar och skall sedan bestämma hur mycket hon vill ge till sin medspelare (B) och hur mycket hon vill behålla själv. I en variant av spelet kan B bestraffa A om hon tror att A har delat pengarna på ett orättvist sätt. I en annan variant finns det ingen sådan möjlighet till bestraffning. Resultatet var inte särskilt överraskande: i bestraffningsvarianten var personen mer benägen att dela rättvist än i det andra fallet. I genomsnitt behöll person A i det fallet 90 % av pengarna. När forskarna studerade personernas hjärnor fann de ett fast mönster. Ett område i pannloben, orbitofrontala cortex verkade spela en roll när det gällde att värdera risken att bli bestraffad. Ett annat område, dorsolaterala prefrontala cortex ansvarade för att inhibera den naturliga tendensen att behålla pengarna för egen del om denna handling sannolikt skulle leda till ett straff. Har vi lärt oss något nytt? Tja, vi har lärt oss något om hjärnan och dess roll. Kanske skulle man även kunna använda dessa resultat för att förutsäga folks beteende i sociala kontexter. Forskarna menar att ”Machiavelliska” personer, dvs sådana som är beredda att manipulera andra människor för egen vinnings skull, har högre aktivitet i orbitofrontala cortex än andra. Eller: personer som hade fått höga poäng på ett test för ”Machivellianism” hade också hög aktivitet i denna del av hjärnan i speltestet.