F&F tipsar

Givetvis är boken ytterst välskriven, men den är inte bara ett välfångat tidsdokument utan också en vass insidesrapport som man läser ömsom med ett brett leende, ömsom med medlidande.

När Nürnbergrättegångarna avslutades, den 16 oktober 1946, hängdes många nazitoppar.

Frågorna har dryftats sedan länge av antropologer, arkeologer, språkvetare och andra.

Det är bakgrunden till att den amerikanske biologen Francis Collins bestämde sig för att skriva en mer nyanserad bok om sin tro.

Frågan har utretts tidigare men nu har Aant Elzinga, professor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, gjort en djupdykning i arkiven.

De skisserar en svensk särlösning som bygger på kompromisser och en extrem individualism.

Det började på Stanford. Två talangfulla studenter fann varandra i oändliga diskussioner om småsaker. De var glada, snabbtänkta och krävande - för sin omgivning och sig själva.

Den är ännu ett arv från 1900-talet, detta ytterligheternas århundrade.

Men de som lider av så kallad ansiktsblindhet måste använda speciella strategier, exempelvis listor där man noterat sina medmänniskors utseendemässiga särdrag.

Författaren har frågat dem vad de forskar om och vad deras vetenskapliga arbete kan få för konsekvenser.

Att alla naturkonstanterna måste ha exakt de värden de har, annars skulle vi inte kunna finnas här?

Men författaren är mycket tydlig med att de utvärderingar som medicinsk expertis gjort visar att detta är det enda sättet för gravt överviktiga att gå ner i vikt.

Inte mycket.

Vad gäller den svenska situationen, är han kritisk till myndigheternas agerade. Den så kallade assimileringspolitiken på 1960-talet syftade till att ta ifrån romerna deras kultur.