Forskare skriver i F&F

En särskild typ av stödjeceller i hjärnan kan bilda nya nervceller efter en stroke.

Med ny teknik och globalt samarbete hoppas Jesper Sollerman komma närmare en lösning på supernovornas gåta.

Att skicka information med ljus genom fiberoptiska kablar har inneburit en teknisk revolution. Men i mindre format är vi fortfarande beroende av gammaldags koppar ledningar. Den stora utmaningen är nu att krympa den så kallade fotoniken. Här skriver forskarna Lars Thylén och Lech Wosinski om hur det ska bli möjligt.

Hur kan flyttfåglarna veta i vilket ögonblick de ska börja flytta, när är det bäst för en blomma att slå ut – och varför väljer vissa människor att köa i flera dygn för att få köpa en premiärbiljett? Ny forskning visar att dessa avvägningar kan beskrivas med samma teori.

Klimatet var förhållandevis varmt år 950 till 1250. Samtidigt drabbades stora delar av jorden av svår torka. Vad kan klimathistorisk forskning berätta om den medeltida värmeperioden – och vilken betydelse fick den?

Att vi blir glömska när vi blir gamla är en sanning som delvis bygger på bristande forskningsmetoder. Det har visat sig att det verkligen inte gäller alla. Vid 70 års ålder har cirka 15 procent ett mycket gott minne.

Långt fler har dött i konflikterna mellan sunniter och shiiter de senaste tre åren än i Israel–Palestinakonflikten de senaste 30 åren. Vad ligger bakom denna konflikt? Leif Stenberg, professor i islamologi, reder ut saken.

För att få hem Alfred Nobels värdepapper fick en beväpnad ledsagare föra dem i en droska genom Paris gator. Om de många och ibland äventyrliga turerna innan testamentet blev verklighet berättar Gustav Källstrand, 1:e intendent på Nobelmuseet.

Gatukravallerna i London år 2011 väckte stor uppmärksamhet. Men händelsen var inte unik, och det finns mönster som vi kan lära av för att undvika upplopp i Sverige.