Forskarkommentar

Lagen bygger på värderingar som man måste göra till sina för att inkluderas i den svenska kulturen, skriver historikern Lars Trägårdh i en replik.

Det är egentligen bara två saker som krävs för att vi ska betrakta en människa som ”verkligt svensk” skriver statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson.

När kyrkobesökarna blir färre står många kyrkor stängda. Det är dags att ta reda på hur svenska folket vill använda och vårda landets alla övertaliga kyrkor, menar konstvetaren Henrik Lindblad.

Den här sommaren kan bli avgörande i kampen för att rädda almarna på Gotland, enligt biologerna Mårten Lind och Jan Stenlid.

Svensk förvaltning borde införa en öppen databas för att motverka korruption inom offentliga upphandlingar. Det skriver korruptionsforskaren Emanuel Wittberg.

De nordiska länderna bör verka för ökat skydd av unga på nätet och motverka AI-genererad desinformation.

Frågan om att tillåta äktenskap med en artificiell intelligens är värd att ta på allvar. Det anser Oliver Li, AI-forskare och präst i Svenska kyrkan.

Sverige borde lära av Tyskland och motverka akademisk nepotism.

Det är dags för universiteten att sluta blunda för utmaningarna med Chat-GPT.

Världens länder har kommit överens om en plan för att rädda hotade arter. För att planen ska bli verklighet krävs specifika åtgärdsmål, enligt ekologen Torbjörn Ebenhard.

EU:s brutna löfte om medlemskap har bromsat Turkiets modernisering.

I planeringen av Frihamnen i Göteborg försvann ambitionen att bryta segregationen. Forskaren Hannah Saldert föreslår en ny modell för att räkna på socialt hållbar stadsbyggnad.

Det är viktigt att inte förväxla minimikrav med befattningskrav, menar David Bergman, forskare vid Försvarshögskolan.

En ny generation självlärande maskiner kräver ett tolkande och kritiskt samtal om AI, skriver filosofen Hans Ruin.