”Motverka nepotism vid svenska lärosäten”

Kulturvärldens så kallade nepobarn, alltså barn som blir framgångsrika inom sina föräldrars område, har diskuterats flitigt. Men nepotismen frodas även på lärosätena, skriver Nils Hansson, forskare inom medicinens historia och etik. Han föreslår att Sverige bör överväga att införa en regel som finns på tyska universitet.

KTH fasad och logga

2022 ifrågasattes på vilka grunder KTH:s rektor utnämnt en nära medarbetare till professor.
Bild: KTH

Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna.

New York Magazine skrev i december förra året om så kallade nepobarn i kulturvärlden. Det första ledet i ordet är en förkortning av nepotism, enligt Svenska akademiens ordlista ”otillbörligt gynnande av egna släktingar och vänner t.ex. vid till­sättning av tjänster”. Magasinsomslagets montage av kändisbilder hade rubriken: ”She has her mother’s eyes. And agent.” Hur kommer det sig att barn till Hollywoodstjärnor går i föräldrarnas fotspår? Är det på grund av begåvning eller kontakter, eller en kombination?

Tidskriften exemplifierade med Kardashians, Jaden och Willow Smith och Beckhams. När temat nyligen diskuterades i svensk press nämndes familjen Skarsgård. Lisa Magnusson lyfte i Dagens Nyheter fram att barn till framgångsrika föräldrar ofta betonar att de inte fått något gratis. Tvärtom uppger de att de har fått kämpa ännu mer än andra.

Nobelpris till far och son

Är nepobarn ett fenomen även inom vetenskapen? Bland Nobelpristagare finns exempel på hur både far och son fått det speciella telefonsamtalet från Stockholm. Senast var det Svante Pääbo som 2022 fick en medalj i samma kategori (fysiologi eller medicin) som fadern Sune Bergström tilldelats 40 år tidigare. (Pääbo var dock länge Bergströms hemliga barn.) Andra namn med samma Nobelhistoria är far och son Bragg, Kornberg, Bohr, Siegbahn, von Euler och Thomson. En slump? Förmodligen inte.

Forskare har föreslagit att nätverk är minst lika betydelsefulla som hårt arbete när nästa milstolpe i karriären ska nås. Frågan om nepotism kan man därför också ställa sig inom universitetsvärlden, särskilt om vi vidgar betydelsen av familj till att också omfatta den akademiska familjen med handledare och chefer. Vilken roll spelar kontakter när professorer tillsätts vid svenska universitet? Här kan vi lära av Tyskland.

Effektiv regel

Det värsta skällsordet i tysk akademi är Hausberufung (ungefär ”hemanställning”). Det var vanligt förekommande i DDR men existerar knappt i dagens Tyskland. Hausberufung-regeln betyder att en forskare inte ska kunna få fast tjänst som professor (Universitätsprofessor) vid samma universitet där hen redan är anställd. Ett skäl till regeln (som dock inte är ett tydligt förbud) är att motverka akademisk inavel. Argumentet är att vänskapskorruption leder till lägre kompetensnivå. Därmed hoppas man också bredda rekryteringsbasen till nyckelpositioner vid universitet, stärka konkurrensen bland de sökande och bidra till ökad mobilitet bland akademiker som strävar efter de högsta positionerna. I praktiken innebär det att en handledare eller chef inte kan säkra positioner till sina tidigare doktorander och medarbetare.

Regeln är effektiv: Hausberufungen i Tyskland är mycket sällsynta och en absolut majoritet av tyska universitetsprofessorer har en bakgrund vid högskolor i andra städer eller länder. I Sverige är situationen en annan. Det är inte ovanligt att forskare aldrig studerat eller forskat vid ett annat lärosäte än där de har en professur. Mönstret är svårt att bryta. En del av dem har nu sina egna påläggskalvar som förväntas ta över när medel till nästa professur säkrats.

Den akademiska inaveln i Sverige har med rätta lyfts fram tidigare. Redan 2016 blossade en debatt om strukturell vänskapskorruption inom de svenska lärosätena upp. Men inte mycket har hänt. Det är dags att utreda om det tyska exemplet med Hausberufung-regeln är en bra strategi för att motverka nepotism vid svenska universitet.

Nils Hansson

  • Docent i medicinens historia, teori och etik, vid Heinrich-Heine-universitetet i Düsseldorf, Tyskland. Twitter: @hanssonhist
  • Han leder en forskargrupp om medicin i Östersjöregionen ”Bridging the Baltic” (sponsrat av Deutsche Forschungsgemeinschaft) som består av tjugo läkare, naturvetare och vetenskapshistoriker från Estland, Lettland, Litauen, Tyskland, Sverige, Danmark och Polen.
  • Forskar bland annat om vad som historiskt har ansetts som excellens inom medicin och har särskilt undersökt Nobelprisnomineringar.
  • Leder projektet Gender award gap, finansierat av tyska ministeriet för utbildning och forskning (BMBF), om varför kvinnor får färre vetenskapliga priser än män

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor