Forskarkommentar

En möjlig ny behandling mot alzheimer kommer att bli dyr. Demensforskaren Anders Wimo undrar vem som kommer att få behandlingen.

Forskare behöver aktivt arbeta för att få mer mångfald bland enkätdeltagare, skriver Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle.

Sprängningen av Nord Stream är ett argument mot stora kärnkraftverk, skriver Per Högselius, professor vid KTH.

Energimyndigheten har fel när den hävdar att reduktionsplikten är nödvändig för att nå klimatmålen, enligt forskaren Anders Sirén.

Antalet cannabispsykoser har fördubblats mellan 2000 och 2016. Nu krävs åtgärder för att bromsa utvecklingen.

Det finns etiska och säkerhetsrelaterade risker med att samarbeta med forskare i auktoritära länder. Men forskningen förlorar på att vi stänger dörrar.

Rysk litteratur har strukits från den ukrainska läroplanen. Så hur ska vi i väst förhålla oss till de ryska klassikerna? Det är ett moraliskt dilemma och vi kan inte bortse från imperietänkandet.

Jag är inte ”mot psykofarmaka”, skriver Åsa Nilsonne i ett nytt inlägg i debatten om kopplingen mellan depressioner och serotonin.

Depressioner beror inte alltid på serotoninbrist i hjärnan, enligt en forskningsöversikt. Psykiatrikern Johan Lundberg oroar sig för att den blir ett argument mot behandlingar som fungerar.

Moderaternas förslag om snabbtest för adhd i utsatta områden kan i bästa fall ha marginell effekt, skriver psykiatriöverläkaren Lotta Borg Skoglund.

Deprimerade människor får fortfarande höra att deras nedstämdhet beror på ”serotoninbrist i hjärnan”. Det är fel, enligt en färsk genomgång av forskningen.

Kvinnliga forskare har små chanser att få tunga vetenskapliga priser.

Bristen på stora städer kan ha bidragit till att Ryssland aldrig har utvecklats demokratiskt.

Internationella regler för fiske går ut på att ge så stora fångster som möjligt. Reglerna borde ändras för att också gynna klimatet, skriver Niels Krabbe, forskare i havsrätt.